- Project Runeberg -  Bebodda verldar eller vilkoren för himlakropparnas beboelighet /
323

(1866) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stånd, och att blott en hinna, knapt uppgående till
en hundradel af radien, bildar det fasta skalet, som
bebos af växter, djur och menniskor. Denna
ofantliga sfer af smälta ämnen bildar således nästan hela
klotet; genom den finna alla geognostiska fakta sin
förklaring; utan den blir jordens historia oläslig.
När en större skakning eger rum omkring denna
rullande massa, höjer sig jordskorpan på vissa
punkter och sjunker på andra ställen, under de
plutoniska krafternas inverkan: då sjunka kontinenter,
och de gamla hafvens bäddar höjas och blifva fast
länd: då försvinna generationerna för att lemna
plats åt andra, som stå högre på lifvets skala; och
jordytan ikläder sig en rikare och praktfullare
klädnad. En dag måhända — ja, sannolikt — skall
vårt slägte, anstunget i sin tillvaros sjelfva rötter,
duka under för en af dessa olycksbringande
omstörtningar; och den fjerde eeran, den sannt
menskliga och intellektuela eeran, skall betecknas af
framträdandet af nya generationer, hvilka stå högre på
utvecklingens skala; och vi skola sofva såsom
fossila qvarlefvor af en försvunnen verld, till dess
kommande geologer uppgräfva våra förstenade skeletter
och (hvarföre ej säga det?) måhända uppställa oss
tillsammans, dig och mig, läsare, i ett
paleontolo-giskt museum, der vi skola blifva bra förvånade
att återfinna oss så långt efter den närvarande
tidpunkten.

Men vi skola ej uppehålla oss vid denna
pittoreska och hemska föreställning om det jordiska
menniskoslägtets möjliga öde. Uttalom i stället denna
fullt vissa sanning: att de stora omhvälfningarna
i verlden endast framträda efter oerhördt långa
tidsintervaller; att, om man räknar millioner år mellan
de omstörtningar som öfvergått den antediluvianska
jorden, sannolikt ej mer än 10,000 år förgått sedan
den sista floden, och att det härifrån till den nästa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:38:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bebodda/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free