Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvarje menniska blir optimist inför idéen om
När våra tankar höja sig till föreställningen om det
högsta väsendet, upptäcka de i denna okända typ
sanningens ljus, allmaktens uppenbarelse, rättvisans
helgd och en obeskriflig känsla af kärlek, som
ofvanifrån nedtränger till oss såsom en ljusstråle från
allas fader; och denna den eviga solens utstrålning
talar till våra själar och sprider till dem den
förvissningen att Guds skapelse är skön i sin helhet
och fullkomlig till sitt ändamål.
Dessa båda idéer, eller rättare, dessa båda fakta
— jordens ofullkomlighet och Guds fullkomlighet —
hafva sedan filosofiens uppkomst kämpat med
hvarandra. Från Kali och Ahriman ända till Satan, har
denna motsats gifvit upphof till en mängd systemer,
hvilka sökt förklara denna strid. Än hade idéen
om Guds fullkomlighet öfverhanden öfver känslan
af menniskans ofullkomlighet och undanskymde för
dess anhängares blickar jordemenniskans sanna
belägenhet; än blef den sednare känslan förherrskande
och ledde dess anhängare icke blott till falska idéer
om Guds väsende, utan till och med till förnekandet
af Guds existens l). Denna i ögonen fallande mot-
’) För att endast citera ett exempel bland tusen från de
mångfaldiga arbeten, hvilka begagnade vår verlds ofullkomlighet
såsom stöd, för att förneka Guds existens, vilja vi omnämna
en bok, som har gjort och ännu gör mycket ondt: Det sunda
Förnuftet, eller pastor Mesliers Testamente fett arbete som
tillskrifves Voltaire, och som är honom värdigt). Se här ett
utdrag från det kapitel som behandlar vårt ämne: »Alltifrån
menniskans skapelse hafva nationerna under en eller annan
form ständigt varit utsatta för lidanden och olyckor af det
mest förkrossande slag; historien visar oss, huru
menniskoslägtet under alla tider motarbetats och förhärjats af tyranner,
krig, hungersnöd, öfversvämningar, farsoter m. m. Äro dessa
långvariga pröfningar egnade att ingifna oss synnerligt högt
förtroende till gudomens dolda rådslag? Kunna så många
och så ständiga olyckor bibringa oss en synnerligt hög idé
om honom? . . . Sedan två tusen år tillbaka afvakta de
fromma en förnuftig lösning af dessa svårigheter, och våra lärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
