Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning, ett axelns närmande till det vinkelräta läget,
skulle i samma förhållande minska olikheterna hos
årstiderna och klimaten och skulle på de verldar,
der sådant egde rum, häntyda på gynsammare
vilkor för lifvet än jorden kan erbjuda. Detta är
något som i verkligheten eger rum på andra planeter,
der ekliptikans lutning är mindre än hos oss, och
det är detta som tydligt utvisar vårt astronomiska
läges underlägsenhet. "Fastän menskligheten
underkastar sig en tingens ordning, som hon ej kan
ändra", skrifver August Comte1), "skulle hon dock
icke kunna i den erkänna den absoluta
fullkomlighet som den teologiska optimismen fordrar; emedan
bättre anordningar med lätthet låta tänka sig och
äfven på andra ställen förekomma. Förgäfves sökte
den gamla filosofien att undvika denna uppenbara
svårighet genom förebärandet att ekliptikans
lutning var ett konstant element, nödvändigt för hela
solsystemet; en riktig uppskattning, särskildt
bestyrkt af himlahvalfvets mekanism, visar oss
tydligen, att ett dylikt element hos hvarje planet är
väsentligt olika och följaktligen i detta hänseende
gör honom oberoende af de andra verldarna. Ingen
sund tänkare skulle i dag kunna bestrida, att, om
menskligheten genom ett gemensamt användande af
sina materiela hjelpkällor kunde uppresa jordaxeln
vinkelrät på hennes banas plan, den närvarande
anordningen på ett väsentligt sätt skulle förbättras,
förutsatt att detta fullkomligande för öfrigt utfördes
med all möjlig omtanka, ty jorden skulle slutligen
derigenom blifva lämpligare som bostad. Allt under
det vi erkänna, att våra krafter, alltid underlägsna
våra idéer, ej skulle kunna vara i stånd att utföra
en sådan mekanisk operation, är det dock af vigt,
att vår undergivenhet för olägenheter, hvilka vi ej
l) Traite philosophique d’Astronomie populaire, 1:re part., chap.
II et IIIt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
