- Project Runeberg -  Spillror och andra berättelser /
271

(1894) [MARC] [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från det Sachsiska Schweiz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 271
komma att uttränga .gnomers ock jättars mäktiga
släkte. Nu brusar tåget fram där nere; kultur ock
odling ock framför allt turister kafva trängt upp i
köglaudet, oek sagor ock sägner liafva makat sig
undan; de trifvas endast undantagsvis, såsom kär
uppe i stora »Winterbergs» höga utsiktstorn.
Jätteriddarens slutord till sin fröken dotter, då
kan, oaktadt sin dystra profetia, befaller kenne att
ä’å ock sätta de röfvade människobarnen ock deras
o
tillhörigheter tillbaka, där hon tagit dem, rann mig
ock i liågen: »Om bonden icke plöjer sin åker, så
få vi jättar uppe i vårt klippnäste ingenting att äta».
En ganska naturlig tankeförbindelse, åtföljd af
en viss sugande förnimmelse, förmådde mig efter
ännu en lång afskedsblick på det sköna landet, åt
kvilket de ilande molnens skuggor gåfvo ett säll-
samt Iif, att klättra ned för den branta trätrappan
ock begifva mig till matsalen.
Vid mitt inträde var rummet redan upptaget
af nyss ankomna resande, kvilka ropade om hvar-
andra: »Det faller, det faller . . . vattnet kar fallit
ett kvarter», ock i glädjen tömde de sina mycket
bruna ock ångande morgontoddar friskt i botten.
Sedan vi ätit frukost, begåfvo vi oss med en
ny förare till fots nedför berget för att återvända
till »der grosse Wasserfall».
Föraren, »der alte Zeller», en 70-årig, brun-
ögd, svarthårig, liflig ock kortväxt sacksare, bar
kela vår packning ock gick så lätt ock spänstigt,
att våra unga ben knappast orkade följa honom;
fryntlig ock språksam berättade han om sitt sträf-
samma Iif under långa vintrar, då landet ligger öde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bcspillror/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free