Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 255. Årets högtider. I. Julen, av J. J—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gröna skrud. Så gör icke granen; lion är grön året
om. Julgranen skall därför påminna oss om Herren
Jesus, huru han är en konung och frälsare, som alltid
lever, alltid är härlig och alltid är oss till fröjd och
salighet. Han har också själv liknat sig vid ett träd,
i vilket vi, om vi hålla oss till honom, äro liksom
grenar. Detta vill julgranen säga oss. Nå, mina små,
vill någon fråga 0111 något mer?»
Karin: »Varför få vi julklappar om julen?»
»Det skall jag säga dig, min lilla pärla. Säg mig
först, om du vet, vem som givit och giver oss de
bästa gåvor?»
»Det gör Gud.»
»Rätt svarat! Han giver oss allt gott, som vi hava.
Du, Johannes, kan väl säga mig, vilken som är Guds
allra största gåva till oss.»
»Ja, det har jag nyss läst i skolan. Guds största
gåva åt oss är hans Son, vår Frälsare.»
»Det är rätt. Se ni, för att tacka Gud för denna
gåva fira vi julen. Våra små julgåvor till varandra
och till de fattiga, som vi ej få glömma, skola
påminna oss om den största bland alla gåvor. Viljen I
fråga om något mer?»
Då barnen icke genast voro färdiga med något
spörsmål, frågade farmor själv: »Varför bruka vi så
många ljus om julen?»
Däfpå kunde de små ej svara. Farmor tog då åter
till ordet:
»Jo, ni skola veta, att Jesus icke endast är en
konung och frälsare utan även en lärare. Han lär
oss i sitt ord, huru vi skola komma till Gud och
bliva Guds barn. När vi lära något, blir det liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
