Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 111. Hästen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hästen har också smakligt kött. Av hans hud
få vi förträffligt läder. Taglet är utmärkt till
stoppning i möbler och madrasser.
Vilka goda egenskaper har icke en väl
behandlad häst! Han är stark och snabb, klok
och läraktig, livlig och modig, lydig och
tillgiven. — Skulle ni, barn, icke vilja, att man
om er kunde säga allt detta?
Hannen kallas hingst eller blott häst, honan
sto eller märr. Ungen föl. Retar man de unga
fölen eller misshandlar dem, kunna de bli
farliga och lära sig sådana odygder som att bitas
och sparka. Såsom man behandlar hästen,
sådan blir han.
Nu skola vi läsa några små berättelser om
snälla hästar.
1. En man red om natten genom en skog.
Ned över vägen hängde en gren. Mannen red fort
och stötte emot grenen, så att han kastades till
marken och slog sig så illa, att han ej kunde
stiga upp. Sedan hästen en stund betraktat sin
husbonde och förstått, att han ej förmådde resa
sig, vände han om till det ställe, varifrån
husbonden kom. Porten var stängd. Men hästen
var ej rådlös. Han sparkade med bakfötterna
på porten, tills folk vaknade och öppnade. När
de sågo hästen utan ryttare, förstodo de, att
något ledsamt hänt, och följde det kloka djuret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
