Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kursen - 117. Faderns hemkomst - 118. »Gud har räknat dem»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rövare kunde
överfalla och plundra
honom; han kunde gå
vilse och komma ut i
den stora mossen eller
falla i sjön.
»Ack, vad jag
skulle bli glad, om
far komme just nu!»
tänkte den lille
gossen. Men fadern
kom icke, och det
blev mörkare och
mörkare. Då kommo tårarna i den lilles ögon;
han knäppte samman sina små händer och bad
en bön, som modern hade lärt honom. Men
åt det håll, varifrån fadern skulle komma, lyste
en stjärna så klart och vackert.
»Kära stjärna», sade den lille, »lys du för
far, så att han kan hitta hem!» Då tyckte
han, att stjärnan tindrade ännu klarare än förut,
och om en kort stund hörde han faderns röst
utanför stugan.
Ett ögonblick därefter satt han redan på
faderns ksiä, och han kröp så tätt intill honom,
som 0111 han aldrig mer ville släppa honom ifrån
sig.
118 »Gud har räknat dem.»
Två små syskon, en liten flicka och en gosse,
lekte som bäst, då deras mor kom in. Hon satte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
