Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HMS
— 13 —;
na för räfven, sist tillsade han stallpojken att ej
låta pigorna taga för mycket huggen ved — det
får bara brännas ris i köket.
Nu rullade ^vagnen af genom grinden och
Kaptenen sade sjelfürnöjd till Pastorn: Ser du
bror, om man intet sjelf tänker på allting, så
gör det dumma tjenstefolket alldrig sin
skyldighet, Får lof sjelf bestyra det största som de(t
minsta, ty i hela gården finnes ingen, som liar
hufvudet på rätta stället, mera än jag sjelf.
Under dessa reflexioner hade pipan slocknat, som han
nu tände vid Pastorns: röken pustades ut i tjocka
hvirflande moln, hvilka alldeles insvept den
stackars Ingeborg. Ilon satt der emellan
tobakspipornas korjande eld, och hennes lilla, vackra
ansigte skymtade vänligt fram då och då, likt Amors
i en sky.
Vädret var vackert, daggens perlor glänste på
blad och gräs, foglarne uppstämde sina glada
körer, och dammet sväfvade kring vagnen i ljusa
moln, hvarutur pilarne oredigt visade sinä
knöli-ga stammar med glesa kronor, och de mötande
vagnarne, liksom ur en fantas magori, hastigt
framträdde. Kaptenen och Prosten språkade om
årsväxten och bergningen; klöfver och vicker, blandsäd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
