- Project Runeberg -  Till Visby stads äldsta historia. Ett kritiskt bidrag /
130

(1898) [MARC] [MARC] Author: Adolf Björkander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilaga: Om några af de äldsta gotländska sigillen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- tio -

teradt »wisby anno domini M0CCC°XLI° in fe sto beati
Bar-tholomei apostoli» (24/g 1341) och utfärdadt af »Aduocati
el Consules Wisbyenses»*, där urkundutgifvaren antecknat,
att på originalet äfven det gotländska sigillet fanns i behåll,
ehuru »något skadadt». Jag vände mig då till
Staatsarchi-var Herr Professor P. Hasse i Lubeck, som med utmärkt
tillmötesgående lämnat mig följande upplysningar om
sigillen till nämnda urkund. Det tyska sigillet är väl bibehållet,
visar det bekanta liljeträdet och har omskriften: »Sigillum
Theutonicorum in Gotlandia manencium» (se därom under C).
Det gotländska visar »den Widder, nach links (heraldisch)
schreitend, mit Nimbus und Siegesfahne, vor sich den Kelch ».
— Omskriften är till största delen sönderbruten, men i
sigillets öfre kant kan läsas: S + HOC W och i dess undre:
AGr. Bibehållne äro dessutom fyra fragment: ESIG; HÖG’;
TEIl; SE;, som passa bra till hvarandra och som med
förskjutning af S vid korset i sigillkanten skulle gifva slutet

Lindström (.Anteckningar, II, s. 9) kan dock med stor säkerhet säga, att
den ifrågavarande urkunden är den sista, under hvilken det af mig under
A. beskrifna sigillet "begagnades som stadens sigill". Då visbvborgarna
åtminstone i en urkund efter 1288 bevisligen ha begagnat ett annat sigill
än det gamla landssigillet, så är det högst tvifvelaktigt, att det
sistnämnda sigillet begagnats under denna urkund. För öfrigt är denna icke
den sista, under hvilken visbygotländingarna satte eget sigill. — I en
urkund af 23/, 1323 (DS., III, n:o 2412) ha "consules utriusque lingue"
tillsamman med tre andlige bevittnat ett bref, utfärdadt af en kyrkoherde
i Maria. Alla ha satt sina sigill under. Dessa äro nu förstörda, men
sex sigillremsor finnas kvar. Däraf syns, att nämnda »consules» begagnat
två sigill. — En urkund af 1333 (H. UB., II, n:o 533) är kvar blott som
transsumt. Den har dock säkert äfven haft två sigill, ehuru vi ej kunna
veta något om deras utseende. — En urkund af ’"l3 1341 (DS., V, n:o
3552) är förseglad med "sigilla nostra", af hvilka det tyska är bibehållet,
men det gotländska är förstördt.

1 DS., V, n:o 3592.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bavisbyhi/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free