Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Visby stadssamhälles uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
målsbestämmelserna. Båda ha indelningen i stick- och
kross-sår (GLL., I, 19, 3, 4, VStL., I, 15, 7), båda begagna
nageln som mått för »fullsår» (GLL., I, 19 pr., VStL., I,
13, 1), båda ha beteckningen »ärr, som syns tvärs öfver
väg (gata)» (GLL., I, 19, 6, VStL., I, 15, 7) och »ärr eller
lyte, som hatt eller hufva ej skyler» (GLL., I, 19, 6 VStL.,
I, 15, 6) o. s. v. Strafifprocessordningen är till sina
hufvuddrag lika för de båda lagarna1.
I bötessystemet är den likheten, att inga böter till
konungen omtalas. Att bötesbeloppen äro olika bör ej
förvåna, då så lång tid mellan lagarnas kodificering
förflutit. Dock är det en bötesbestämmelse i stadslagen, som
är afpassad efter landslagen, den om mansboten för en fri
man. Landslagens mansbot för fri man af »ogotländsk»
nation är 10 m. s. Stadslagens mansbot för fri man är
40 m. p. Om i m. s. antages = ungefär 4 m. p. (jfr ofvan
s. 49, anm. 2), så öfverensstämma dessa i det närmaste2.
sam på, att en sådan inverkan i synnerhet kan iakttagas på Gotland.
Det enda exempel, som han anför till stöd för detta påstående,
nämligen att "Auf Gotland wird im i}. Jahrhundert die Urtheilfindung in
den Hundertschaftsgerichten an ’Rathmannen’ (rapmen) übertragen"
(Nord-germ. Obligationenrecht, I, s. 2l), kan dock till sin beviskraft omtvistas.
Det är nämligen osäkert, om namnet rådmän (det förekommer i GLL.,
I, 31; 32; 19, 1; Add. 5, 3) på 1200-talet hade den prägnanta betydelse,
som det sedan fick. Denna beteckning för hunderisdomarna behöfver
därför ej bevisa någon inflytelse från staden.
1 Bevissystemet är dock i stadslagen enklare. Vittnenas antal är
ofta färre, stadsmyndigheterna (i synnerhet rådmännen) utgjorde »full
bevisning», där landslagen kräfde en vidlyftigare apparat o. s. v.
2 Första skriftliga urkunden för mansboten i Visby är Henrik
Lejonets bref. Mansboten är där 40 m. p. Då denna bestämmelse först
förekommer här, är man böjd att anta, att boten afpassats efter
bestämmelserna i den sachsiska lagen. Men den lag, som här skulle afgöra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
