- Project Runeberg -  Nordmannaskämt. Efter medeltida källor /
103

(1895) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Då reste sig en man upp i Älfgrimarnes flock, storvuxen
och öfvermodig att se, i luden kåpa, med en stafyxa i handen
och en skålhatt på hufvudet.

Han sade:

“Här behöfs ingen rulle, sa’ räfven, drog musselskalet
på isen.“

Därefter satte han sig ned. Om en stund stod Sigurd
Ullsträng åter upp och tog så till orda:

“Väl liten och foga vänlig uppmärksamhet egnas
konungens ord ur Älfgrimarnes flock, men med slikt röjer man
blott sitt eget värde. Konungen begär — fór att göra mitt
ärende hit ännu tydligare — skatt och ledungsgärd och annan
konungslig hedersbevisning af stormännen här. Må en hvar
rannsaka sig själf och se, om han sådant fullgjort; må han
unna sig själf den hedern och konungen hans rätt, ifall denna
hittills icke gifvits i fullt mått!“

Han satte sig ned.

Samme man reste sig åter upp, svängde en smula med
hatten och svarade:

“Det kommer snö, svenner, sa’ finnarne, hade skidor att
sälja.“

Sedan satte han sig ned.

Om en stund stod Sigurd åter upp, sedan han talat med
ländermännen därom, att man ej fick taga fór lätt ett så
viktigt konungens ärende.

Han var nu vred, kastade af sig sin blåa kappa, så att
den röda skarlakanskjorteln lyste fram, och han sade:

“Nu har det kommit därhän, att en hvar må akta sig
själf. Det höfves icke att håna annan man. Nu ser enhvar,
huru mycket jag här anses värd; och det kan väl fördragas;
men värre är, att man med hån svarar på konungens ärende.
Dock visar man därmed blott, hvad värde man sätter på sig
själf! Här finnes en man vid namn Svenke Stenarsson, som
bor österut vid Älfven. Af honom vill konungen hafva all
sin skatt, eller ock förvisar han honom ur landet. Det duger
icke längre att hålla sig ovärksam eller svara med slagord.
Man torde kunna blifva denne Svenke jämstark, fast han
bemöter vårt tal ohöfviskt; och är det bättre för honom att nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baunordman/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free