- Project Runeberg -  Från vikingatiden. Ny följd fornnordiska sagor /
71

(1888) [MARC] Translator: Albert Ulrik Bååth With: Jenny Nyström-Stoopendaal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JOMSVIKINGARNES SAGA - 12. Vid Strut-Haralds Graföl.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lyster det oss att höra dina löftesord, ty I fränder hafven genom flera ättled varit utmärkte kämpar, och äfven du är en baddare i oförskräckthet och annan mandom.»

Vagn svarade:

»Jag lofvar att segla till Norge med min frände Bue den
digre och vara på denna härfärd vid hans sida utan att vika, så länge han går fram och är i lifve. Till detta mitt löfte lägger jag ett nytt: jag skall, innan den tredje julen brutit in, hafva hvilat i bädden hos Ingeborg, Torkel leras dotter österut i Viken, och hafva dräpt honom sjelf.»

Björn bretske var äfven med bland jomsvikingarne. Han var
Vagn Åkessons synnerlige stallbroder, ty de styrde begge
Bretland tillsamman efter Palnatokes död.

Konung Sven sporde:

»Hvad löfte gör du, Björn bretske?»

»Jag följer», svarade han, »min fosterson Vagn Åkesson så,
som jag har förstånd och mod till.»

Dessa löften afgåfvo Jomsvikingarne mest af rusighet och
hänförelse.

De drucko häftigt, och all den kraftigaste drycken bragtes
dem.

Sedan gingo männen att sofva.

Sigvalde lade sig hos sin husfru Astrid och somnade, så snart han kommit i sängen.

Då han sofvit en stund, väckte Astrid honom och frågade,
om han droge sig till minnes det löfte, han gjort om aftonen.

Han sade sig icke minnas något som helst löfte.

»På det sättet kan du icke slippa ifrån det, efter hvad jag
förmår att se», fortsatte hon; »nu tarfvas dig både vett och råd.»

Hon sade honom, hvad han lofvat.

»Hvad hjelpmedel gifvas nu?» sporde han; »du är alltid så
rådig.»

»Ej vet jag det nu», svarade hon, »men något råd vill jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:31:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baufrvikny/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free