- Project Runeberg -  Egil Skalle-Grimssons saga. Från fornisländskan af A. U. Bååth /
55

(1883) [MARC] Translator: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

syntes döden nära, kallade han till sig sitt skeppsfolk
och sade, att han väntade, det deras vägar snart skulle
skiljas.

»Jag har aldrig förr varit krank», sade han;
»varder det dock så, att jag somnar af — hvad mig nu
synes troligast — så gören mig en kista och låten mig
fara öfver bord; och går det då helt annorlunda än
hvad jag tänkt mig, när jag ej får komma till Island
för att taga land där. I skolen bära min hälsning fram
till Grim, min son, när I träffens, och därtill skolen I
säga honom, att om han hinner till Island, och det bär
sig så — hvad jag knapt tror — att jag är där före
honom, skall han taga sin bostad närmast stället, där
jag landat.»

Kort efter dog Kväll-Ulf, och skeppsfolket följde
hans bud. De lade honom i en kista och sköto honom
öfver bord.

Sedan fördes skeppet af hans trogne vän Grim
från Hålågaland, en ättstor och rik man. Han hade
varit både Kväll-Ulfs och Torolfs följeslage i härnad
och därför ock fått öfver sig konungens vrede.

Då de voro komne till Islands sydkust, höllo de
väster ut med landet, ty de hade sport, att Ingolf åt
det hållet tagit sin bostad. De seglade förbi
Reykjanäs, sågo fjärden öppna sig och styrde in i den med
bägge skeppen.

Det vardt hvast väder och mycken väta och tjocka.
Då skildes skeppen.

Grim från Hålågaland seglade så långt in åt
Borgargården, att han hann om alla skären. Då kastade han
ankar och låg stilla, till dess vinden lagt sig, och det
klarnat. När så flodtiden kom, fördes skeppet upp i
en åmynning. Den ån heter Gufå. De drogo det upp
längs strand, så långt de förmådde. Här lossade de
och bonade om sig den första vintren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:31:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bauegil/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free