Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
hufvud med högra handen, hastigt kastar den omkring armen
lindade reptilen framför sig, hvarefter han lyfter upp djuret och
begagnar det till spatser käpp. Knappast har ban börjat stryka
stafven, tillika blåsande på densamma, förrän den börjar mjukna och
åter linda sig kring armen.
Som man ser är den Mosaiska konsten ännu icke förlorad.
„Die Natur."
Konservering af frukt medelst guttapercha. För att bevara
frukter från förskämning föreslås i „Kosmos" elt tunt öfverdrag af
guttapercha. Den råa guttaperchan, som härtill skall användas,
upplöses i kolsvafle, hvarvid tre olika lager bilda sig. Det
öfversta består af en slemartad massa, det mellersta af den upplösta
guttaperchan, och det nedersta innehåller de fremmande
jordartade inblandningarne. Utaf dessa afskiljas det mellersta såsom det
enda för ändamålet dugliga. De frukter, som skola bevaras,
afploc-kas kort förrän de äro fullkomligt mogna, aftorkas väl och fuktas
med sprit. Derefter doppas de flere gånger i guttapcrcha-lösningen,
så att en tunn brun hinna bildar sig omkring dem. Frukterna
förvaras sedan i en kylig källare. Guttapercha-öfvcrdraget
bortska-las med en knif och frukten är då som om den nyss hade blifvit
plockad.
Krönika.
l)en vackra hösten, den vackraste i mannaminne, har väl ännu
icke blifvit ordentligt ful, dock äro dess drag redan kalla, den har
mistat sin ungdomsvärme; man åldras fort vid vår borealiska latitud.
Krönikornas leverantörer, veckorna, framträda ej mera med
fattigdomsbevis om de ock ej kunna erbjuda ett «embarras de
ri-chesse» — det minst obehagliga af alla embarras’er här i verlden.
Vi ha denna gång en tilldragelse att förtälja, som man länge
och alltid med nöje skall minnas. Det är den litterära soiréen i
måndags, lill förmån för Porthans-monumentet. Den unge norske
litteratören Dietrichson skildrade der det andliga lifvet i sitt
fädernesland sedan detta blifvit lösgjordt från sitt sekelgamla beroende
af Danmark. Detta lif begynte med upprättandet af en konstitution,
■den friaste i verlden». Ohämmadt och sjelfständigt har Norige
sedan utvecklat sig i politik, språk och litteratur. Talaren tecknade
i några korta, men raska och lifliga drag de två den norska
poesins koryféer, Wergeland och Welhaven, samt omnämnde sedan de
mera framstående bland de nyare litteratörerne, såsom Asbjörnsen
och Moe, samlarene af Norges folksagor, Andr. Munch, Ivar Aasen
och den, äfven hos oss genom sin älskliga »Synnöve på
Solbacken», kände ifraren för Norges folkspråk och en ny nationellare
ortografi, Björnstjerne Björnson. — Genom skallande applåder
uttryckte den talrika publiken sin tacksamhet för det intressanta
föredraget, sitt erkännande af talarens talang. Derpå fick man ännu
höra br Dietrichson deklamera trenne dikter, af Wergeland, A. Munch
och Welhaven, och studentkören afsjöng från läktaren några vackra
nordiska sånger, sådana som »Fra Issef]orden», «Jag vet ett land»,
»Suomis sång». — Hr Dietrichson afreste i går med Aura till Sverge.
Hr Ténints séance i lördags var besökt af endast några och
femtio åhörare, som dock ingalunda hade skäl att ångra besöket.
Ilan gaf en graciös teckning af Alfred de Mussets romantiska lif och
deklamerade känsligt och fint dennes vackra dikt »à Ninon.»
Huru skall Porthansfeslen firas? På denna fråga veta vi
ännu intet bestämdt svar, men våga till de unga damernas och
öfriga vederbörandes pröfning framställa följande enkla projekt:
Soirée-dansante i societetshuset mot låg, högst 50 kopeks entrée;
salen enkelt men smakfullt dekorerad; det triviala i en
danstillställning afböjdt derigenom att festen skulle öppnas med en vacker
ouver-ture och dansen omvexla med körer, framförallt »Vårt Land», och
möjligen äfven deklamation. Vi tro alt en sådan tillställning kunde
bli både angenäm och, hvad i detta fall är vigtigast, talrikt besökt.
Bland bokhandelsnytt ha vi att omnämna 3:dje häftet af
»Tretti-åriga krigets märkvärdigaste personer», hvilket arbete för sitt intres-
santa ämne, sina väl gjorda porträtter och sitt billiga pris säkert
skall få en stor afsättning; samt »Praktisk anvisning alt lära sig
enkla bokföringen af A. Lilius», och tvenne broschyrer i
folkskolefrågan, den ena af C. F. Herrslröm, den andra af J. B., aftryck
af en uppsats af honom i Finl. Allm. Tidn. — Med »Alexander» skall
väl i söndags en större mängd utländska böcker ha anländt, men
om dem är ännu intet att säga, de äro ännu icke »utbekomna», de
måste ju undergå »tentamen» innan de kunna utsättas för den finska
allmänhetens oskuldsfulla blickar.
Naturforskare-expeditionen till Spetsbergen har d. 23 Sept.
lyckligen ankommit till Tromsöe.
Mag. J. J. Chydenius har d. 30 Sept. blifvit utnämnd lill
docent i kemi vid universitetet.
Stenografen br Petre har afslutat sina föreläsningskurser och
afrest till Sverge. Framtiden skall visa om hans konst slagit rötter
hos oss. De af staten för inhemtande af stenografi utsända
personer skola snart återvända. För närvarande lära de i Stockholm,
hos samma hr Petre, öfva sig i tillämpandet af sina stenografiska
insigter på svenska språket. Kanske skall någon af dem sedan kunna
med stenogr. tecken återgifva äfven finskan: också delta blir ju
nödigt, när ändtligen den dag randas, då sådana snabb-protokollister
behöfvas.
Om beskaffenheten af de oordningar som föranledt
Petersburgska universitetets stängande berättas ett och hvarje af intresse.
Den 25 i denna månad har industriföreningen sitt
årssammanträde. Då föreningen ännu är så ung, får man icke deraf att dess
verksamhet hittills varit af en temligen osynlig beskaffenhet, fatta
någon ofördelaktig opinion om densamma. Den nu vunna
erfarenheten skall väl möjligen äfven gifva anledning till några förändringar
i föreningens organisation.
Då vi nämna ordet industri kunna vi icke underlåta att tänka
på huru litet här blifvit gjordt för de med industriella arbeten
sysselsatta klasserna. Abo har redan hunnit organisera en
bildningscirkel, månne det ej vore möjligt att åstadkomma en sådan äfven
här. Då det onekligen bidrager till industrins höjande all dess
arbetare äro i besittning af någon bildning, så skulle
industriföreningen icke så mycket afvika från sin verksamhetsplan om den satte
sig i spetsen för ett dylikt förelag.
I nästa vecka öppnas ändtligen theatern. Man skall utföra
Calderons »Lifvet en dröm». Så vackert än detta stycke i och för
sig är, kan man dock ej afhålla sig från vissa vemodiga
betraktelser öfver att den första stående theatertrupp i Finland skall
begynna sin sejour med ett spanskt skådespel. Det är sannt, det rena
konstintresset kan myckel väl tillfredsställas häraf. Men vi hafva nu
engång här i landet kommit derhän, att vi skulle vilja se en
natio-nel pregel påtryckt alla våra företag — ocli krafterna motsvara ännu
icke viljan.
H. v. Sclianlz öppnade i går serien af subskriberade
symfonikonserter i universitetets solenniletssal. Det var en verkligen
lysande början. Salongen var öfverfull. Tidens knapphet förbjuder
oss alt nu närmare redogöra för denna för hvarje musikvän
njutningsrika afton.
Helsingfors, Finska Litteratur-Sällskapets tryckeri, 1861.
Imprimatur: /,. Heimburger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
