Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
Till ledamöter af det den 20 Jan. sammanträdande
utskottet ha blifvit valda:
I Björneborgs öfre prosteri, domprosten Renvall,
kontraktsprosten Forsman ocb t. f. kontraktsprosten Hertzberg.
1 Björneborgs nedra prosteri, dervid den anmärkning
gjordes till protokollet, att såväl med afseende å
deputatio-ncns sammansättning, som ock i följd deraf, att de vid
sammanträdet i Helsingfors under öfverläggning kommande
frågorna äro för de voterande alldeles okända, någon
vidsträcktare betydelse icke kunde tillerkännas deputationens
afgifvande utlåtanden, än att desamma innefattade endast de
deputerades enskilda, men icke deras komitenters mening:
prof. Schauman och domprosten Renvall.
Till elektorer för bondeståndet ha valts.
1 Heinävesi posessionaten R. Kyander, i Janakkala
och Wåno tingslag bonden Ileikkilä, i Hattula rusthållaren
Matts Retula, i Sääksmäki rusthållaren Sollberg, i Pelkäne
rusthållaren Bengt Kuuliala, i Borgå tingslag
häradsdomaren Honka, i Ulfsby häradsdomaren Heiska. 1 Hattula
hafva valmännen till protokollet inlemnat en förklaring,
innehållande de åsigter om utskottets befogenhet, som uttalades
vid valet i Tavastehus prosteri. Från en annan landsort
har underrättelse ingått alt domaren vägrat i protokollet
intaga allmogens uttalade åsigt om valet. Med hvad rätt
detta skett är oss oförklarligt.
I sammanhang med ofvanstående få vi rätta den i
föregående nummer meddelade underrättelsen om
nämndemannen Ketos val sålunda att det icke var i Munsala, utan i
Mustasaari, han blef väld.
En veckans nyhet är att tidningen »Wiborg" upphör
med detta års utgång. Förlagsbolaget öfvertager i stället
tidningen „Otava".
I Ekenäs skall nästa år utkomma en tidning på
svenska och finska språken, som vi tro af religiöst innehåll,
med namnet Barnavännen.
Eyport af hornboskap. Såsom bevis på den lifliga utförsel
af hornboskap, som eger rum från Danmark till England, må
anföras, alt från staden Tönning exporterades den 6 November 1860
med ångfartyget „Svallow" 70 sL oxar och kor; den 8 med „City
af Norwich" 267 st. oxar och kor samt 70 får; med „Trideut" 483
st. oxar och kor och tf 11 st. får och med „Tigera 309 st. oxar och
kor. Till den 10 Nov. utgjorde totalexporten under året från
konungariket 23,14tf oxar och kor, samt 22,039 st. får.
Från Papperslyktan aftrycka vi nedanstående stycke,
»»Ryska Invaliden" har i ett af sina sednaste nummer
en lång artikel om Finland, deruti den redogör för landets
politiska ställning. Den säger att Finland 1809 icke blef
en provins utan ett särskildt rike, hvars thron är för alltid
förenad med Ryssland. Uti yttre afseende är det
inkorporerade traktater, krig och öfriga internationella förhållanden
bestämmas af Ryssland. Vid Finlands förening stadfästade
Alexander I alla dess politiska rättigheter. Som Ryssland
icke hade egen riksdag, till hvilken finnarne kunde sända
sina representanter, blef det en nödvändighet att gifva
Finland särskild riksdag, Härefter redogöres för grundlagarne,
riksdagen, ståndsrepresentationen och Finlands styrelse.
Finska riksdagen har icke varit sammankallad sedan 1809.
Lagarne hafva föråldrats och kräfva revision. Nu redogöres
för Manifestet af den 10 April, dervid bladet ibland annat
säger: „Hvilka vigtiga statsintressen" hindra då riksdagens
sammankallande? icke Finlands, — ty det synes ju af
manifestet att dessa just göra riksdagens sammankallande
nödigt, — det är andra intressen, — de, hvilkas bevakande
är Kejsarens allra heligaste pligt — Rysslands intressen.
Dessa ords mening är ju klar".
Härefter beskrifves komiténs sammansättning och
ändamål, hvilket skall vara att granska frågorna och »afgifva
sin mening, öfver hvilka af dem kunna på administrativ väg
utan ständernas medverkan afgöras och hvilka som böra
uppskjutas till riksdagen, med andra ord: komitén skall
afgöra hvad som är en lagstiftande fråga och hvad en
administrativ".
Härefter aftrycker bladet hela Herr J. W. S. artikel
angående tydningen af vissa stadganden i regeringsformen
och säkerhetsakten.""
(Insändt.)
Till Herr A. S-g’ i "Folkvännen".
Vi dela icke deras åsigt, hvilka ledda af sin egen
materiella verldsåskådning, anse all allmogen förnämligast bör
och vill af våra folktidningar inhemta praktiskt vetande, som
kunde komma till nytta, i det dagliga lifvets bestyr och
omsorger, men så högt kunna vi likväl icke ställa våra tankars
flygt, att vi i likhet med signaluren S—g anse
»Folkvän-nens" sträfvanden, böra sammanfalla med den ecklesiastika
själasörjarens. Allmogen behöfver under sina lediga
stunder en bildande och nöjsam läsning, men ingalunda det
pjunkigt religiösa känslosvallet och detta evinnerliga
doce-rande till „mina älskade läsare", hvarmed Ilerr S—g så
ofta fyller »Folkvännens" spaller. Efler en under träget
arbete och mödor tillbragt dag lager bonden och arbetaren
tidningsbladet gerna i handen, för att lefva litet med i
liden och se hvad nytt månde hända i verlden. Finner ban
då sentimentala utgjutelser öfver syndens förbannelser,
förgängligheten, eviga vårar etc., saker som hvarje söndag
predikas från predikstolen, sannerligen läslusten då kännes
särdeles stor. Herr S—g eger en ädel vilja, en ledig penna
och skrifver således onekligen med talang, lians artiklar
äro i sin helhet ganska värderika, men med något mera
friskhet och jordisk tankegång, skulle de dock mera
befordra »Folkvännens" egentliga syftemål. Vi tro att ett folk
med sedligt, men raskt och glädtigt sinne snarare nalkas
mensklighetens höga mål, än med blick och tanke ständigt
rigtade mot evigheten. Alt elt sundt samhällsskick icke
kan tänkas utan en starkt utvecklad religiös känsla hos
folket är onekligt, men man måste noga taga sig till vara att
förblanda religionen med sentimentalt pjunk.
Prenumerant på Folkvännen.
Ytterligare ont Medicinal-taxan.
Uti N:o 79 af tidningen Wiborg finnes under rubriken
„huru skall medicinal-taxan nedsättas", några ytterligare
anmärkninger mot de kalkyler, genom hvilka vi sökte visa
nödvändigheten af en nedsättning i priset å medicinalier. Vi
kunde egentligen lemna dessa anmärkningar i sitt värde
då bladet sjelft medgifver alt taxan »borde kunna nedsättas"
och att »det lider intet tvifvel att saken kan ställas bättre
ön den nu står". Också skola vi endast i största korthet
besvara några af anmärkningarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
