Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 BARNETS ÅRHUNDRADE.
möjlighet att lefva rätt i tiden och saligt i evigheten
beror på att förverkliga det!
I detta nät af olösliga motsägelser har generation
efter generation sett sin ideala tro insnärjd, och
småningom har hvarje nytt släkte lärt sig att icke taga
idealet på allvar. Den svenske tänkare, hvilken djupt
begrundat kristendomens psykologiska inverkan *, hade
med sorg hos sina jämnåriga iakttagit
kristendoms-undervisningens makt att förlama den ideala
trosstyr-kan liksom den ideala sanningssträfvan, emedan de
genom denna undervisning lärt sig att som absolut
sanning bekänna hvad den naturvetenskapliga
undervisningen samtidigt reducerade till religiösa dikter;
att som absolut etik vörda hvad de i samhället lärde
sig behandla som relativa moralbud. Intet visar i
hvilken grad det förlamande giftet spridt sig till den
andliga organismens ädlare delar, än att flertalet
samtida — äfven bland hans vänner — icke ens anade
hvad som var Karl Geijerstams innersta patos under
hans strid mot den religiösa öfvertron i olika former,
nämligen just den brinnande vissheten: alt
uppehållandet af öfvertron beröfvar nutidsmänniskan den
enhetlighet mellan lif och lifsåskådning på hvilken
all praktisk idealism hvilar.
Ända från de fega eller flärdfulla eftergifterna för
* Se Karl af Geijerstam: Efterlämnade skrifter, liksom hans
öfriga arlietou.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
