Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hela, att hvarje mor – under vissa villkor, viss
kontroll, för viss tid och ett visst antal barn – af
samhället erhåller en uppfostringshjälp, som fritager
henne från yttre arbete för lifsuppehället under den
tid, barnen helt behöfva hennes vård. Naturligtvis
bör detta icke utesluta att den mor, som af ett eller
annat skäl ej kan eller vill ägna sig åt barnens
skötsel och fostran, genom sitt eget yttre arbete skall
kunna skaffa sig en ersättare vid deras vård. Men
för flertalet kvinnor vore det antydda förslaget
otvifvelaktigt den lyckliga lösningen af många, nu skenbart
olösliga, problem. Jag tror nämligen icke att
utvecklingen kommer att bibehålla det gamla idealet af
fadern familjeförsörjaren; jag hoppas att det nya
begreppet om hvar individ som sin egen försörjare
allt mer kommer att vinna mark. Fadern skall då
verkligen äfven i ordets djupa mening kunna bli
uppfostrare, när näringsomsorgerna för familjen ej längre
nedtynga honom. Kvinnan skall då icke som familjemor
råka i det beroende af mannen, hvilket hon känner
förnedrande sedan hon som ogift själf förtjänat sitt
uppehälle. Man torde återkomma till denna nya form af
matriarkatet när man börjat betrakta vården om det
nya släktet som den stora uppgift, hvilken modern utför
åt samhället, och under hvars utförande samhället bör
trygga hennes tillvaro. I de flesta fall får man af
nutidens, utom hemmet arbetande, gifta kvinna det svaret:
att hennes lycka skulle vara att i ro kunna få vårda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
