Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. En återblick och överblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en återblick. och överblick
179
Han frågar sig vad som väl blivit av honom själv och
vännen, ifall, i stället för att i andens värld ha ägt
. .. open ground
Of fancy, happy pastures ranged at will,
We had been followed, hourly watched and noosed
Each in his several melancholy walk!
För undantagsnaturer blir m. a. o. lantskolan lika
lätt en olycka som den gamla skolan. För vanliga
barn, som annars skulle varit instängda i storstäder,
är den däremot ofta en lycka.
Vid dessa, som alla slags uppfostringsanstalter,
hänger allt ytterst på de lärarpersonligheter, vilka
till-lämpa principerna. Huru goda dessa vid
lantupp-fostringshemmen än äro, kunna de naturligtvis av
olämpliga ledare förfuskas. Men som allmänt omdöme
gäller: att flertalet lärjungar där få en mer harmonisk
och social utbildning än i de vanliga skolorna. *
Det av Demolins efter Abbotsholme^ mönster
danade franska lantskolehemmet måste kämpa med
olikheten i det franska och engelska idealet av
uppfostran och han blev nödgad till en del medgifter
åt det förra. Men den av Georges Bertier ledda
lantskolan (École des Roches, Verneuil sur Avre, Eure)
lär vara fullt på jämhöjd med de bästa engelska och
tyska lantskolorna. Från franska Schweiz har
kommit en hänförd anbefallning för lantskolehemmen i en
skrift av en ung pedagog, doktor A. Ferriére, som
grundligt studerat dem i de olika landen.**
Däremot har från en annan schweizare, doktor
Laemmel — rektor vid Ziirichs Reform-Gymnasium —
en kritik kommit lantskolorna till del, som ej torde
sakna berättigande. Han menar att sporten i Tysk-
* Sverige har även några lantuppfostringshem:
Lundsberg, Solbacken och Asgård. I vad mån dessa tagit
intryck av sina utländska föregångare vet jag icke.
** I Pr o jet d’école nouvelle. Han utger snart
ett större arbete om Europeiska reformskolor, som nu äro
mellan 80—90!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
