Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. En återblick och överblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
barnets årh undrade
I Stockholm ha grundtankarna i den Herbartska
pedagogiken blivit meddelade av professor W. Rein
från Jena *. Han framställde den s. k. historiskt
genetiska principen, enligt vilken varje barn måste
utvecklas på samma väg som mänskligheten i dess
helhet; han framhöll vikten av att vid varje ämne låta
barnet tillägna sig dess ideala innehåll och länge
fördjupa sig i samma föreställningskrets; samt låta det
inhämta kunskapsinnehållet i stora, sammanhängande
massor, enligt en på psykologien grundad lärometod.
Till Herbarts lärjungar höra bl. a. Bencke, Dittes,
Ziller och filosofen Lazarus, bland vars skrifter**
finnas såväl pedagogiska som psykologiska uppsatser
av stor betydelse.
Det med skäl mest berömda engelska arbetet på
uppfostringslärans område är Herbert Spencers redan
1883 på svenska översatta bok: Uppfostran
i intellektuellt, moraliskt och fysiskt
avseende.
Man har påpekat att Spencer som pedagog står
* Under julferien 1895—96. Se tidskriften Verdandi,
Trettonde årgången. Där gives även anvisning på det främsta
av den härmed sammanhängande litteraturen; W. Rein:
Pädagogik im Grundriss; Nahlowsky: Praktische
Philosophie; Lange: Uber Apperzeption;
Dörp-feld: Denken und Gedächtniss m. m.
Som teoriernas »gode män» anför Rein namn sådana som
Lessing, Herder, Goethe, Schiller, Kant, Fichte, Hegel m. fl.,
särskilt med avseende å den historiskt genetiska gången av
uppfostran, där barnets fantasi, dess uppfattning av det faktiska,
dess reflexion motsvaras av den mytologiska, historiska och
filosofiska uppfattningen hos folken. Jag vill i detta
sammanhang påpeka önskvärdheten av att Kants idérika
Pädagogik utgåves i en god svensk tolkning. Likaledes borde
Goethes »pedagogiska provins» finnas i svensk tolkning.
D. v. s. man borde (ur andra och tredje boken av
Wilhelm Meisters Wanderjahre) sammanföra
skildringen )av denna »provins», en skildring, flödande av ,pedagogisk
visdom.
** D a s Leben der Seele, 3 Band. Ideale
Fra-gen. Zur Lehre von den Sinnestäuschungen.
Ueber die Reize des Spiels. Ueber die Ideen
in derGeschichte. ErziehungundGeschichte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
