- Project Runeberg -  Barnets århundrade II /
63

(1912) Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Framtidens skola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


För barnet som för den vuxne gäller Goethes
definition att lycka är utvecklingen av våra
förmögen heter
. Vilka dessa äro, det kan man
hos det begåvade barnet tidigt upptäcka och sålunda
trygga dess lycka genom att giva det möjligheten till
en sådan utveckling. Men det finnes även
allmän-mänskliga förmögenheter, som tillhöra varje normal
människa och av vilkas utveckling hon kunde hämta
sin lycka. Bland dessa förmögenheter är minnet, som
den moderna människan nästan förstört. Vi sålla,
säger Max Müller, dagligen aska över minnets eld,
under det forntidens människor mäktade bära våra
nuvarande litteraturskatter i minnet. Bland dessa
förmögenheter är även tankekraften, icke i mening av
det filosofiska tänkandet men i den enklare av
iakttagelse, slutledning och omdöme. Men framför allt är
känslan en av dessa, i nutidens skola förtryckta,
allmän-mänskliga förmögenheter.

Det hör till de grundfalska fördomarna på
pedagogikens område att matematiken och grammatiken
utveckla förståndsförmögenheterna. Detta sker först när
man inom dessa ämnen nått det högre stadiet. Men
det finns ingen människa, som på allvar påstår att
hon — i fråga om naturen eller människorna — vid
en enda iakttagelse, vid en enda slutsats, vid ett
enda omdöme haft vare sig medelbart eller
omedelbart gagn av de teser och hypoteser, de satser och
problem, de regler och undantag vilka matematiken
och grammatiken under barndomen nött in i hjärnan.
Jag har av matematici och språkmän hört samma
kätteri, som jag här uttalar: att matematik och
grammatik, då de ej drivas som vetenskap, böra inskränkas
till ett ytterligt minimum. Har man matematisk
begåvning, då bereder däremot matematikens studium
gagn och glädje genom utvecklingen av en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:29:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barnets2/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free