Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kvinnliga själslifvet, tills vidare trängt de moderliga
instinkterna i bakgrunden – en fara, mot hvilken jag
då ej trodde det för sent att varna. Kvinnor finnas,
hos hvilka den erotiska känslan verkligen är helt och
hållet förkrympt; andra, hvilka icke hos nutidsmannen
finna den själfulla och djupa erotiska motsvarighet de
med all rätt önska; än flera, hvilka vilja kärleken men
icke önska, nej, frukta moderskapet. En berömd tysk
författarinna har i sin sista bok[1] talat om denna
»alltid vakna, upprörda, till motvärn beredda ångest
för moderskapet, hvilken nu gripit så många
sträfvande och skapande kvinnor. En ångest, en afsky
så stark, så lifsafgörande att man nästan frestas att
tro på en dunkel, pervers instinkt, hvilken dock som
alla onaturliga instinkter, uppstått och blifvit mäktig
genom en grym nödvändighet. Det är som om dessa
kvinnor i sin naturs innersta djup anade, att om de
gifva släktet sin tribut som könsvarelser, skulle de
förtära den andens kraft, klarhet och skärpa, genom
hvilka de nu höjt sig öfver sitt kön. Och kanske ha
de för sin del rätt!»
Jag är lika viss som den tyska författarinnan,
att hvarje framträdande fenomen – det må vara ett
sjukdomens eller hälsans – är en nödvändig följd ur
gifna orsaker. Och jag är mycket mer viss än någonsin
kvinnosakskvinnorna, att det ligger inom den mänskliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
