Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolv på det trettonde - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bättre innan jag fick sätta mig till bords igen. Jag gick i
kortbyxor och var alltid barfota annat än om jag skulle
in till Norrköping ty det var nyttigt för fötterna att gå
barfota. Och på kvällarna kontrollerade faster Greta att
jag var ren om fötterna och mellan tårna innan jag fick
lägga mig mellan lakan.
Utanför matsalens stora glasdörrar mot trädgården
hade funnits samma grågrönt tunna Sverige ner mot
Bråviken som funnits där i går och i förrgår och i förra
veckan och veckan dessförinnan. Men tryckte gjorde
värmen redan och det låg åska bortom horisonten,
flugorna surrade och diset tjocknade. Men detta gjorde
egentligen ingenting för när jag ville kunde jag komma
undan, syna till och spänna ögonen och se den riktiga
verkligheten därbakom. Men jag sade dem aldrig att
jag kunde så. Det var som med bilderna.
Jag var bara med här så länge jag inte ville annat.
Men det säger jag aldrig. Man får aldrig låta dem
komma på att man är annorlunda. Det fanns inga ägg på
bordet. Ägg är inte nyttiga. Inte heller var det nyttigt
med cereals. Jag hade haft med två paket Kellog’s Pep
till Marieborg. Det var riktiga frukostflingor. Sådana
som vi i Amerika använde men som inte fanns i Sverige.
30 percent var bran stod det på paketet och det kändes
mellan tänderna! Och fullt med vitaminer. Det var en
frukost man blev pigg av. Full av zest. Det var hon
irländskan som börjat med den Kellog’s Pep. Kanske
för att hon hade trög mage. I varje fall var det gott till
frukost. Men Greta hade tagit undan mina paket. Det
såg illa ut om jag åt särskild mat. Jag skulle äta gröt
som alla andra. Vad hon gjorde av dem vet jag inte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
