Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barndom - XXXII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att de skulle ta med mig. Men det fick jag inte säga till
någon.
Jag brukade gå till Sigtunastiftelsens bibliotek. Där
lånade jag som om jag varit vuxen. Hon som skötte det
var syster till biskopen. Jag letade i hyllorna efter
böcker om Amerika och tillsist måste jag fråga henne.
Hon hjälpte mig ta fram olika böcker om Amerikas
geografi och jag läste om dess geologi och dess berg och
dess floder och dess städer och tittade på bilder från
Chicago och New York och S:t Louis. Hon undrade
varför jag var så intresserad av just Amerika och då
råkade jag säga att jag kanske skulle dit. Mycket mer
tror jag inte jag sade men två dagar därefter stod det i
tidningen att Gunnar skulle till Amerika och jag var
rädd att det var jag som försagt mig. Man borde aldrig
säga någonting till någon.
Men jag fortsatte att gå till biblioteket för det var det
bästa jag någonsin varit i. Sent den hösten började jag
läsa Flammarion. Bäst tyckte jag om hans
"Atmosferens under". Den var på gammalstavning men det
gjorde mig ingenting. Det var Jules Verne också.
Jag satt vid fönstret och därute var regnet grått över
ängarna och skogen var en mörk massa i det grå regnet.
Jag läste om hägringar och haloer och antihelier och
hur molnmassorna ser ut från en luftballong (och den 4
juli år 1873 tappade den olycklige luftseglaren La
Mountain greppet om gondolen och med ett dovt ljud
slog han i marken och trängde 15 centimeter ned i
jorden).
Regnet föll och det regnet hade en gång kanske varit
det vatten som bar drakskeppen här fram ty allt var en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
