Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barndom - XXIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ögon. De svarta klipporna inramade utblicken och
därframme upplystes den väldiga inre rymden av
elektriciteten i luften och genom dimslöjorna över
havet.
Men Axel var onödigt hårig. En tvekare. Han gjorde
svårigheter. När han först hörde om Arne Saknussems
hemliga gång ned till jordens medelpunkt försökte han
hindra resan. Och det trots att han själv varit med om
att lösa pergamentbladets gåta.
Det sjöng av bin därute och luften doftade
högsommar och en fluga surrade mot mig och jag fick slå med
handen för att få undan den och den blev alltmer
närgången och det skulle bli åska. Allting tystnade och
djupnade. Rosina kom in i rummet och stängde
fönstret.
— Du läser du, sade hon.
Jag undrade om regnet skulle nå fram. Ofta kunde
man se regnet komma långt borta över skogsranden. En
grå gardin av regn som fällts ner och kom allt närmre
och sedan klöv regnet sig och Kvicksta förblev torrt
trots rotblötan runtomkring.
— Gården ligger oturligt, sade Folke.
När mullret kom närmre och det börjat bli för mörkt
att läsa gick jag ut i salongen. Där kunde jag stå mitt på
golvet och se ut över åkrarna mot skogen på andra
sidan. Det var som en väldig teaterscen. Nu låg molnen
blåsvarta över skogen och de vita gardinerna rörde sig
stilla i draget från fönstren. Sedan kom den första
skrällen. Den var inte alltför långt borta. Jag hade
hunnit räkna till sju sekunder från det blixten flammade
till mot de svarta molnen till dess skrällen kom. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
