Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Märkvärdigheter rörande kriget med Ryssland, som börjades 1788 - I. Tillrustningarne och begynnelsen, intill sjöslaget vid Hogland - Hofvens ömsesidiga beskyllningar emot hvarandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nuugs mediation till fred med Porten, antingen enligt
fredsslutet 1774, eller sakernas belägenhet före krigets
början 1768. Härefter följde, till de främmande hofvens
underrättelse, konungens på Svenska språket författade
deklaration, gifven Helsingfors den 21 Juli, hvaruti
omtalas det ryska hofvets långvariga bemödanden att medelst
oenighet störa lugnet i Sverige, dess anläggningar emot
kungahuset, dess stämplingar med svenska undersåtare,
generalen .grefve von Anhalts resa genom Finland till
dess undersökande, hans bemödanden att vinna dess
invånare, och slutligen Sprengtportens öfvergång till
Ryssland och Rasumowskys uppförande i Sverige, hvilket allt
utvisar den rätt kungen hade på sin sida. Detta
besvarades sedermera af ryska hofvet, som förnekade alla
omtalta stämplingar, utan att dock vederlägga
beskyllningen, samt uppvärmde den garanti af 1721 års
regeringsform , som aristokratiens hufvudman så behändigt insmygt
uti Nystadtska freds-traktaten, för att efter
omständigheterna med utländskt biträde kunna kufva inländskt
motstånd. Å sin sida anförer det Petersburgska kabinettet
tvenne besvärspunkter emot konung Gustaf, nemligen:
hans försök att förmå Liffländska adeln till resning,
genom att försäkra någre herremän om inträde i Svea
rikes råd och lofva andra att hedras med serafimer-orden;
samt hertig Carls från flottan utfärdade manifest till
Curlauds adel, med förslag att blifva antagen till deras
hertig. Sistnämnde förebärande är så orimligt, att det
ej förtjenar minsta aktning. Liffländska saken deremot
är värd mera uppmärksamhet. Fastän de från denna
sida gjorda propositioner torde vara ogrundade, voro
de dock ej utan anledning, i en tid då ett allmänt
missnöje herrskade der i landet. Genom inrättandet af
den nya landtregeringen hade LifHands gamla författning
blifvit alldeles förändrad, och hvad värre var,
borgareståndets rättigheter alldeles kränkta, medelst upphäfvan-
S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
