Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Tunis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 379 —
•
utan att förolämpa någon kristen, eller begå något mord, och
tågade sedermera till Bardo (bejens palats, beläget uogefär \
Svensk mil ifrån Tunis), för att der föreskrifva Hamuda sina
beslut, på sätt de visste det brukade tillgå uti Algier; men när de
kommo fram till slottet var detta redan omgifvet af omkring 1,200
man utaf landets egna trupper, under befäl af den ofta omtalade
förste ministern och af generalen Soliman Kodschia. Då rebellerne icke
vågade anfalla, drogo de sig tillbaka till citadellet närmare Tunis,
der de inryckte. Här uppstodo olika tankar om hvad de borde
företaga. Några af rebellerne ville öfverlemna sig åt bejen, på nåd
och onåd, andre deremot beslöto att fly till Algieriska gränsen,
och 1,200 man fattade det sednare beslutet. Bejen tillät dem, att
ostörde tåga till ett pass, 6 à 7 Svenska mil ifrån Tunis, hvarest
alla rebellerne blefvo af der samlade Araber, jemte en ifrån Tunis
afsänd rytteri-fördelning, till sista man nedhuggne. De öfrige som
tagit sin tillflykt till citadellet gåfvo sig, och blott deras anförare
blefvo strypte. En Engelsk officer, chefen å en örlogs-skonert, som
vid upproret befann sig i land, erbjöd regeringen sin tjenst, och
fick genast befälet öfver ett batteri, hvarifrån han gjorde rebellerne
ganska mycken skada. Detta hans uppförande uppretade sedermera
Turkarne emot alla kristne.
Den 10 November 1813 blef Carl Tulin den yngre utnämnd
till Svensk konsul i Tunis, med samma löneförmåner som fadern
innehaft.
Under den 23 Maj 1814 befallte kongl. Maj:t, att en
underhandling med Tunis skulle bprjas, till vinnande af mera bestämda
f[eds-vilkor. Till denna underhandling utsågs kommerse-rådet O. Agrell,
för hvilken en instruktion utfärdades, hvaruti honom ålades att icke
bevilja någon högre årlig afgift ifrån Sverige till Tunis, än högst
15 à 16,000 piaster. Agrell, som kort derpå utnämndes till
gene-ral-korisul i Marocco, afseglade ifrån Götheborg med den konvoj,
som, under kapiten Rundqvists befäl, förde present-skeppen till
Medelhafvet; men, i följd af kriget emellan Algier och Tunis, blef
kapiten Rundqvist, med briggen Vänta Litet och present-skeppet,
fördt af kapiten Hesch, uti serskilda hamnar i Medelhafvet så länge
uppehållne, att de icke förr än den 15 December 1814 framkommo
till Tunis. Sedan bejen erhållit underrättelse, att det Svenska
present-skeppet lyckligen anländt till Algier, och att det för honom
bestämda var uti Medelhafvet, men icke framkommit, ökade sådant
hans otålighet, hvarföre han lät påminna Tulin, att Tunis allt sedan
år 1810, eller då Dristigheten lossade sin last, icke erhållit någon
laddning från Sverige, samt hotade Tulin dermed, att Tunis, enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
