- Project Runeberg -  Sveriges förhållanden till barbaresk staterna i Afrika /
357

(1856) [MARC] [MARC] Author: Johan Henrik Kreüger - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Tunis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 357 —

»derhandling, uti vårt namn med Eders Durchlauchtighet och
Re-»publiken Tunis ingå Qch sluta en å bägge sidor i alla tider
oryg-»gelig fredstractat; Thy är fördenskuld härmed Wår wänliga
be-»gäran, det Eders Durchlauchtighet icke allenast ville vidare
för-»unna honom, under dess vistande hos sig, ett benäget biträde,
»utan och sätta fullkomlig tro, så väl till alt hvad han i så måtto,
»å våra wägnar, andragandes warder, som ock när han Eders
Durch-»lauchtighet om vår beständiga wänskap försäkrar. För öfrigt
be-»falle vi Eders Durchlauchtighet under Gud den aldra högstes nådiga
»beskydd. Gifvet Stockholms slott den 27 September 1736.

»Eders Durchlauchtighets gode Wän

Friedrich.

J. L. Gedercrantz.»

I följd häraf afslöt konsul Logie, den 23 December 1736, en
freds- och handels-traktat, som bestod af 24 serskilta artiklar och i
det närmaste öfverensstämmer med den som förut blifvit ingången
med Algier; likväl med följande skiljaktighet. Art. 10 i traktaten
med Tunis innehåller, att om slafvar flyktat ombord på något
Svenskt krigsskepp skola de vara frie; hvaremot 11 artikeln uti
fredstraktaten med Algier bestämmer: »Om någon slaf skulle
salvera sig med simmande eller på annat sätt, och komma ombord på
något Svenskt örlogsskepp, skall han åter till Algier tillbaka
levereras.» Likaså bestämmer traktaten med Tunis, uti dess 18
artikel, att Svenskt örlogsskepp skall af fästningen Goletta vid
ankomsten saluteras med 25 skott; hvaremot Algieriska traktaten, uti 20
artikeln, innehåller, att fästningen skall först salutera Svenskt
örlogsskepp med, 21 skott.

Ofvan nämnde fredstraktat ratificerades af konungen den 27
Juli 1737.

Denna underhandling kostade ganska litet; ty
konvoj-kommissariatets räkenskaper upptaga för fredsverket med Tunis, deruti
in-begripne fredsskänker och mindre gåfvor vid högtider, för 3^ år,
eller från och med 1736 till och med 1738, icke mera än
omkring 14,070 R:dr.

Sedan freden blifvit afslutad, afsände bejen Ali till konungen
ett bref af följande innehåll:

»Till Hans Kongl. Maj:t, som den högste är ibland förstår af
»Messiæ folk, och den störste ibland store Herrar, som uppå Jesum
»tro, Svea Rikes nuvarande krönte Regent och ärofulle
Ko-»nung, den sällaste, tappraste, högälskade och i råd högst ansedde;
»Honom göre Gud hansJ ändalyckt lycksalig, och lede honom på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:25:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barbaresk/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free