Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Algier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ — 307 —
den 3 Sept. 1819, inlupo på Algiers redd. Ännu större blef
bestörtningen då de fingo höra, att eskadern ankommit för att uti
de förenade magternes namn förkunna, att alla Barbaresk-staternas
sjöröfverier numera skulle upphöra.
Befälhafvarne, Engelske vice amiralen Freemantle och
Fran-syske konter-amiralen Jurieu, fingo företräde hos dejen, af hvilken
de blefvo artigt emottagne, samt öfverlemnade tvenne dokumenter,
med åtföljande öfversättningar på Turkiska. Det första innefattade
ett protokoll hållit i Aacheu den 20 November 1818, samt
under-tecknadt af de fem förenade magternes ombud, af innehåll, att dessa
magter beslutat sätta en gräns för Barbaresk-staternes sjöröfverier,
samt att England och Frankrike anmodades förkunna desse, att i
fall de icke godvilligt afstodo derifrån, blefve följden en allmän
förening emot dem af de Europeiska länderna, hvilket kunde sätta
dessa staters framtida tillvaro på spel. Det andra var ifrån de
begge amiralerne, och af ungefär lika innehåll, som det förra, med
tillägg, att de höga förbundne ej begärde annat af Barbareskerne,
än att de skulle iakttaga allmän folkrätt, och hålla sina förbindelser
med desse riken, samt godvilligt foga sig efter de förenades
önskningar. Härpå begärde de dejens skriftliga försäkran, för att
öfver-sända till deras hof och meddelas de öfriga magterna. Hussein
begärde några dagars betänke tid, och då de begge kommissarierne
för andra gången infunno sig, förklarade han, efter något
betänkande, att han beslutat icke afgifva den skriftliga förklaringen, man
affordrade honom. Härmed upphörde alla vidare öfverläggningar,
och eskadern afseglade den 11 September till Tunis och Tripoli.
Då de förenade magterne icke nekade Barbaresk-staterne, att,
vid giltiga anledningar, förklara en eller annan af de kristna
länderna krig, är det svårt att förklara, hvaruti sjöröfveriets
upphörande skulle bestå, och hade Hussein fått råda sig sjelf, hade han
troligeu aflemnat den äskade skriftliga förbindelsen, hvarigenom allt
förblifvit i samma skick som förut; hvaremot han nu, genom sin
vägran, satte sig emot alla de Europeiska stormagternas beslut.
Det fordna rika Judiska handelshuset Buschnak & Bakri hade,
allt sedan 1790:talet gjort, betydliga leveranser till Franska hären uti
Italien, på Malta och i Egypten, till ett belopp af 9 miljoner
francs; men kejsar Napoleon ville aldrig erkänna dessa fordringar,
hvarföre en mångårig rättegång uppstod emellan kronan Frankrike
och förenämnde handelshus. Och då regeringen i Algier alltid
blandade sig uti sina undersåters enskildta handels göromål med
utländ-ningar, hade Franske konsuln uti Algier för denna saks skuld fått
röna många ledsamheter, blifvit misshandlad och förvist från Algier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
