Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Algier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 196 —
ganska ädelmodig. På ålderdomen föll han allt mera uti egennyttiga
gunstlingars händer. Mabomed var deremot rå och okunnig, snål
och vidskeplig.
Den 1 November 1766 ankom Svenska present-skeppet, fördt
af kapiten Fechs, hvarmed dejen förklarade sig särdeles nöjd; men
anmärkte, att ännu mycket felades å de 7 gjorda reqvisitionerna.
Genast vid den nya regentens tillträde till regeringen utbröto
emot honom tvenne uppror; men dessa dämpades och omkring 40
personer blefvo gripne och aflifvade. 1 början af år 1767 uppstod
ett uppror inne i landet, hvarvid en provins, för en kort tid,
af-skuddade sig Turkarnes välde och slog regeringens trupper. Den
Aga som anförde dessa, blef derför strypt, ehuru man straxt
derefter erfor det han förhållit sig ganska väl.
Samma år, vid ett tillfälle då soldaterna skulle utfå sin månads
aflöning och efter vanligheten kyste dejens hand, anträffades en 70
års gammal soldat, som under sin kappa hade 5 skarpt laddade
pistoler, med hvilka han ernade mörda dejen; men blef upptäckt samma
ögonblick han skulle framträda, och efter en kort ransakning strypt.
Han förklarade högt före sin död, att han med nöje lemnade ett
lif, som i alla fall icke kunde blifva långvarigt, samt att han icke
ville tillbringa sina återstående dagar under en svag regent, hvilken
sysselsatte sig blott med att läsa sitt radband, samt lemnade alla
statens angelägenheter åt snåla och orättvisa gunstlingar.
Såsom bevis på Algieriska regeringens oförskämdhet under
denna tid, tjenar dess beteende mot Venetianska republiken. Denna
hade, år 1762, genom sitt sändebud konsuln i Genua, Jervajeni,
förbundit sig, att hvarje år betala till Algier 10,000 zekiner, för
bibehållande af freden, utom de vanliga skänkerna; dessutom hade
fredsunderhandlingarne kostat 100,000 zekiner, och en konsul vid
namn Cajutas anställdes uti Algier. Sedan den bestämda afgiften
för tre år blifvit erlagd, anlände 1766 ett Venetianskt örlogsfartyg,
som medförde ett sändebud, en Grek vid namn Komata, för att er*
lägga fjerde årets afgift. Då detta skedde, frågade dejen, om han
ej ytterligare medförde serskildta gåfvor för dejens tillträde till
regeringen, samt inträdes skänker för konsul Cajutas, som redan
uppehållit sig fyra år i landet. Derpå svarade sändebudet sanningen
likmägtigt, att han egentligen icke varit bestämd till sändebud i
Algier, utan i Marocco; men att han under vägen ville afbetala sin
regerings års afgift, samt att konsuln icke vore verklig konsul, utan
blott förordnad tills vidare. Detta svar uppretade hela divanen,
hvilken dessutom icke var rätt nöjd med Marocco, emedan
sistnämnde stat nyligen afslutat fred med Spanien; hvarföre Venetian-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
