Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Kort sammandrag af Nord-Afrikas eller det så kallade Barbariets Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
modet hos de Algieriska sjöröfvarne, och uppmuntrade dem till nya
företag.
Paschan af Egypten eröfrade år 1555 Tripoli, Tunis och en del
af Tremezen, eller det Algieriska området; men dessa stater befriade
sig ifrån det Egyptiska öfverväldet år 1628. Under hela denna tid
bibehöllo Turkarne uti Algier den soldat-styrelse, som der blifvit
införd af renegaten Khair-Eddin, alltid likväl under erkännande af
sultanens i Konstantinopel öfverhöghet. Men sedan sultanen år 1571,
uti den märkvärdiga sjödrabbningen vid Lepanto, förlorat större
delen af sin flotta, och sedermera sällan kunde visa sina krigsskepp
vid Barbaresk-kusterne, gjorde den Turkiska besättningen i Algier
uppror emot de styresmän, som ifrån Konstantinopel blifvit
densamma tillsända, samt tillsatte sina egna öfverhufvud, hvilka
kallades Deyer. Ifrån denna tid började Turkarne i Algier, att med
alfvar idka sjöröfvare yrket.
Kardinalen Richelieu, som styrde Frankrike under Ludvig XIII:s
regering, skickade redan år 1626 en underhandlare, vid namn Sanzo
de Napollon, att uppgöra traktater med Algier, hvarvid
Frankrike betingade sig rättigheten att på Algieriska kusten få anlägga
tvenne Franska handels-kolonier, nemligen vid Calle och Bona, att få
hålla en konsul i Algier, samt att alla Franska fartyg skulle blifva
befriade ifrån röfverier; allt detta emot erläggande af en årlig afgift
af 16,000 livres, enligt det då gångbara Franska myntet. Men
soldat-styrelsen uti Algier höll icke länge sina ingångna förbindelser,
hvarföre Frankrike år 1637 skickade amiral de Monty, med en flotta af
13 krigsskepp, att tukta sjöröfvarne. Denna flotta blef dock genast
vid utlöpandet ifrån Toulon skingrad af en storm, så att
amiralsskeppet ensamt framkom till Algier, hvarest amiralens hot icke
uträttade något. Kort derpå anlände ett annat Franskt skepp, hvilket
utanför Algier borttog tvenne af dess kustfarare. Nu utrustade
Algiererne fem galerer, med hvilka de eröfrade och förstörde de båda
Franska kolonierna, samt medförde till Algier mer än 300 Franska
fångar, jemte ett betydligt byte.
Kabylerne, som dragit stora fördelar af de Franska kolonierna,
blefvo i den grad uppretade öfver deras förstöring, att de tillställde
ett allmänt uppror emot Algier, nedgjorde åtskillige Turkiska
trupper, som afsändes emot dem, och tvungo Turkarne i Algier till
fred, samt att åter uppbygga de båda Franska platserna, hvilka år
1640 ånyo öfverlemnades åt Frankrike. Kabylernes och Arabernes
handels-intresse för Frankrike skyddade sedan den Franska handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
