Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår kapitalbildning och vår utländska skuldsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sättning. Detta förhållande visar, att vår ut-
ländska skuldsättning tjänar en extraordinär
utvidgning af vår produktion under tider, då
våra egna krafter redan äro till det yttersta
tagna i anspråk.
Vi komma alltså till det resultat att vår
utländska skuldsättning hvarken till sin om-
fattning i förhållande till vår egen förmögenhets-
ökning eller i afseende på det ändamål den
tjänar kan anses som ett tecken på svag eller
osund ekonomi.
Under åren 1901—1905 har Sveriges upp-
skattade medelinkomst (inklusive de skattskyldiga
fastigheternas beräknade afkastning) uppgått till
1,121 mill. kr. Vår öfverslagsberäkninggafdet re- > lu i vaV’.
sultat att vår samtidiga årliga förmögenhetsökning
har uppgått till någonting sådant som 350
mill. kr. Äfven för denna period visar sig
alltså liksom för perioden 1885—1898 att vår
förmögenhetsökning uppgår till c:a 30 ^ (=336
mill. kr.) af vår inkomst.
Man får naturligtvis icke föreställa sig, att
denna förmögenhetsökning tillgår på det sätt,
att folk här i landet genomsnittligt lägger af
30 % af sina kontanta årliga inkomster. Så
går det inte till. Nationens förmögenhetsökning
beror väsentligen på ett bättre tillgodogörande
af landets naturtillgångar. Vi ha under årtionden
med stora uppoffringar byggt järnvägar, lands-
vägar, flottleder, kanaler o. s. v. Därmed ha
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
