- Project Runeberg -  Lindsborg efter femtio år /
135

(1919) [MARC] Author: Alfred Bergin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Församlingshistorik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LINDS BORG

135

yrkande, men det är inte så, när det blir fråga
om hemmissionen. Det är med möda och genom
att få bidrag frän föreningar och enskilda som
man årligen så där i december månad skrapar
ihop nog för vår andel i missionsanslagen.

Med hänsyn till församlingen såsom sådan är
en underlig benägenhet radande, som beflitar sig
om att bidraga till mission och välgörenhet utan
att låta detta komma församlingen till heder. Väl
hör man dem som fordra utaf församlingen
mångt och mycket, men få äro de, som verkligen
sä gripits af samfundsandan, att församlingen har
fått blifva det som man sträfvar och arbetar för.
Att ett dylikt förhållande ger sig tillkänna torde
hero pa, att församlingen bela tiden varit tämligen
stark hvad medlemsantalet beträffar.

Det är dock ett skönt drag hos vårt folk att
man är villig att hjälpa, där man anser att verklig
nöd förefinnes. Det gör detsamma, om behofven
gifva sig tillkänna här hemma eller längre bort.

Åtskilliga af vara medlemmar bidraga med så
högt som $50 per år till hednamissionen, och det
har händt att man skänkt ända upp till $500 för
missionens heliga sak, eller sändt pastorn $100 och
sagt: "Använd dessa där som de bäst behöfvas."

Mätte missionssinnet alltid vara varmt, så skall
välsignelsen inte uteblifva öfver församlingen och
dess enskilda medlemmar.

STADENS ÖFRIGA FÖRSAMLINGAR.

Missionsförsamlingen har på senare tiden
anskaffat sig pastorsboställe, försedt kyrkan med
ringklocka och altartafla samt håller sin egendom
i godt skick. Då pastor Cassling inträdde i
Augustana-synoden, efterträddes han af pastor
Lund, och da han flyttade till östervåg, kom
pastor Heiner från Stilla hafvets strand hitut. Det
kyrkliga arbetet pågår som vanligt.

Den svenska metodistförsamlingen har uppgått
uti den engelska, och ha de bada nu trädt ifatt
med att bygga en stor och prydlig helgedom. En
verklig ansträngning göres för att bereda
församlingen en inbjudande samlingslokal. Pastor Alm
har efter erhållet afsked bott här på platsen, men
församlingens närvarande pastor är Carl Petrus
Eklund, välkänd i vida kretsar i de svenska
samhällena i detta land.

Baptistförsamlingen har äfven skaffat sig
prästhus och tagit itu med att bygga sig en ny kyrka
under pastor Larsons ledning. Ett kraftigt stöd
för detta företag har man haft uti P. O. Högberg,
en af dess medlemmar, hvilken lyckats att få stora
inkomster fran sina oljekällor söderut i staten.
Lindsborg hoppades att denne vår vän skulle
stanna kvar hos oss äfven sedan han blef millionär,
men han har flyttat till Ottawa. Vi hoppas dock
att i en snar framtid ban återkommer och låter
detta samhälle få del af hans stora rikedomar.

Den Fria församlingen har inte haft några
möten pa länge, och dock har den ännu sin kyrka
kvar. Själf liar den inga gudstjänster.

Antalet landsmän inom staten Kansas
öfverstiger nog icke 30,000. De flesta tillhöra något
kyrkosamfund. Missionsförbundet räknar på
omkring 1,500 medlemmar, uppdelade pä något öfver
tjugo församlingar. Baptisterna beräkna omkring
800 medlemmar, uppdelade på omkring ett dussin
församlingar. Metodisterna beräkna ungefär 350
medlemmar, uppdelade på ett halft dussin
församlingar. Deras antal, som tillhöra
engelsktalande samfund, kunna vi ju inte få reda på.
Var synod har inom staten omkring 15,000
medlemmar, uppdelade pa omkring femtio
församlingar.

SAMHÄLLSLIFVET.

Samhällslifvet i denna landsända och
enkannerligen i vår lilla stad är nog säreget bland alla
andra svenska samhällen här i landet. En af
orsakerna härför är nog den, att läroverket och
samhället varit intimt förenade, mer intimt än i
någon annan af våra skolstäder. Minnesota College
kan inte vänta att lämna något synnerligt intryck
på Minneapolis, Gustavus Adolphus har alltid
varit en utväxt främmande för St. Peter, och få
Röck Isländare, Moline- och Davenportbor hafva
haft reda på hvar "that Swede school" (vanligt
uttryck på Augustana för en tid sedan) var
belägen. Det minsta barn i Lindsborg har alltid haft
reda pä hvar Bethany College var att finna, och
hvarenda lindsborgare anser att läroverket är
honom tillhörigt, äfven i de fall, där man anser att
inte skolan pä långt när är hvad den borde vara.
Det som man tar sig tid och gör sig omak med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/balindb50/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free