- Project Runeberg -  Benjamin Höijer. En kort sammanställning af hans lefnad och filosofiska tillstånd /
47

(1872) [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

47

han, att ett ting är fullkomligt bestämdt i tid och rum,
det måste tillika ega vissa egenskaper, med uteslutande
af andra, hvarigenom denna bestämning är möjlig. Det
torde ej vara svårt att se, hvilken uppenbar motsägelse
mot det vid frågan oin individualiteten förda
resonne-mentet denna vändning innebär. Emellertid lemna vi
denna motsägelse derhän och söka att närmare se till,
hvart han med denna nya bestämning syftar. Det synes
af det exempel, hvarmed han söker tydliggöra sin
mening, framgå, att han låter individualiteten, i stället för
att utgöra fullständig bestämdhet, öfvergå till att
beteckna quantitativ bestämdhet, under det att
tillfälligheten torde innebära sinlig qualitativ bestämdhet. Blotta
konturen, säger han, är ännu ej kropp, den måste bestå
af något, som fyller konturen och betecknar gränsorna.
Visserligen ligger redan i realitetens begrepp begreppet
om sådana egenskaper i allmänhet, och så långt leda
mig de theoretiska slutföljderna, men här börjas det för
förståndet tillfälliga eller den speciella realiteten; denna
tillfällighet måste vara med nödvändighet bestämd, ty
dessförutan skulle intet vara till. Men till dess
möjlighet fordras ej mer än en kraft i allmänhet, "som fyller
rummet" och derigenom kan bestämmas i tiden, hvilken
kraft i anseende till sina yttringar bestämmes af en i
förståndet gifven regel, ehuru förståndet ej kan gå ned
i det tillfälliga. Såvida nämligen intet finnes, som icke
är produkt eller yttring af mitt handlande, och all min
handling måste vara inskränkt eller innehålla ett
positivt och ett negativt moment, så komma tingen och deras
speciela egenskaper att presentera sig såsom olika
förhållanden mellan det positiva och negativa. Allting
uppkommer sålunda i tiden efter en gifven regel, som utgör
den inre nödvändigheten, och ifrån hvart och ett för-

o 7

hållande, på hvad länk som helst i tingens kedja, gifves
efter denna regel en regress till urkraften, och derifrån

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:22:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/balbhoijer/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free