Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blicken på den Svenska bildningen i filosofiskt afseende
vid slutet af det Gustavianska tidehvarfvet, så kan man
i allmänhet karakterisera densamma såsom ett på
Lockeansk grundval utbildadt föreställningsätt, som i sig
sammansmälte den Tyska upplysningsfilosofien och den
Franska encyclopedien, dock med större lutning åt den
senare, lätt förklarlig genom det närmare förhållande, i
hvilket Sverige under den föregående tiden stått till
Frankrike. Från de Akademiska lärostolarne hade
äfven, sedan Wolffianismen tystnat, den Lockeska
empirismen ofta i den mest krassa form blifvit bjuden den
studerande ungdomen. Denna flacka och ytliga filosofi,
som ej gick tillbaka till hållbara principer hvarken i
vetenskapligt eller moraliskt afseende, utan i hvarje
svårare fall åberopade Sens commun, utan att närmare göra
reda för dess betydelse, kunde ej i längden tillfredställa
sanningssökande sinnen, ehuru hon, liksom i allmänhet
hvarje åsigt, huru bristfällig den än är, dock hade sina
trogna anhängare och försvarare och ej utan kamp och
motstånd gaf vika för en högre åsigt. Också se vi en
hittills icke nog påaktad strid mellan denna äldre
dogmatism och den Kantiska filosofien, icke långt efter den
senares införande i Sverige, utbryta och utkämpas vid
våra Universiteter. Om denna strid i vårt land också icke
kan tillerkännas någon större betydelse, kan man å andra
sidan ej undgå att finna densamma ganska beteckande
för det till ända gående tidehvarfvet. De skrifter, som
beröra denna strid, utgöra snart sagdt den öfvervägande
delen af den tidens torftiga filosofiska litteratur. Hvad
vår fosterländska vitterhet vid denna tidpunkt beträffar,
så veta vi mer än väl, huru den Svenska Akademien,
sjelf i sitt ursprung en imitation af Richelieu’s år 1635
i Frankrike inrättade smakdomstol, från sin förebild
antog de fransyska konstformerna och gaf dem
burskap här i Sverige, samt att den lärda kritiken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
