Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte Kapitlet: Flodbåten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTE KAPITLET.
Flodbåten.
Iv ådjursfot och Ned Preston hade åter träffats för att
gemensamt möta faror och äfventyr. Så stark var
vänskapen mellan dem, att ingendera skulle hafva ryggat
tillbaka för något offer, om det gällt att hjälpa den andre.
Under det nyss beskrifna samtalet hade Blomman
aldrig öppnat ögonen. Han sof ännu, medan Ned och
Rådjursfot rådslogo om hvad de skulle göra. Ehuru natten var
långt framskriden, beslöto de att fortsätta färden i
förhoppning att möta flodbåten.
»Den kan icke vara långt borta», sade Ned, då han
åter sköt kanoten ut i floden; »äfven om båten blifvit tagen
af indianerna, skola vi få veta det, innan vi hunnit långt.
Rådjursfot, det är din stam, med hvilken vi nu skola våga
en dust.»
Den unge krigaren nickade med hufvudet till tecken,
att han visste det.
»Det finns icke ett tapprare folk mellan de två hafven»,
sade han med en ton af naturlig stolthet. »Då shavanen
beträder krigsstråten, är det icke miamen eller wyandoten.»
»Vi hade några nappatag med wyandoterna förra hösten
och våren, och de visade sig vara så tappra som några
rödskinn man kan träffa på.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
