Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - II. Badstugubadets väsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekerna och rom rarne afkylde sig efter det fullständiga, regel-
messiga badet vanligen med gradvis afsvalnande öfversköljningar
och äfven kalla helbad samt duscher, och efter sitt Laconicum,.
sin lakonska badstu’, kastade de sig oftast direkt i kallaste vatten,
hvarpå borde följa ett lindrigt svettutbrott, som åter stäfjades.
genom lätt frottering med kylande och adstringerande salvor
Under medeltiden begagnades alltid kalla öfversköljningar efter
badstugubadet, ehuru man ofta derefter i bädden afvaktade en.
eftersvettning. Baccius säger att antingen skall man låta bli bad-
stugubad eller ock genast derpå taga en kall afkylning.
Nordboarne hafva sedan äldsta tider haft för vana att genom
häftiga vexlingar emellan hetta och kyla härda sina nerver och sin
hud mot klim atets ytterligheter, hvarför det i finsk-ryska badstugorna
är vanligt att upprepade gånger springa ur den brännheta bad-
stugan ut i smällkalla vinterluften, öfverösa sig med iskallt vatten-
eller rulla sig i snön och på så sätt afbryta den strömm ande svett-
ningen, nedsätta den stegrade blodvärmen och motverka den häf-
tiga värmeretningen. Men sådant förfarande leder icke alltid tilli
åsyftadt resultat, då en häftig köldinverkan följes af en storm ande-
reaktion och vanligen alls icke medför någon väsentlig eller var-
aktig tem peraturnedsättning, hvarför man på ett mindre våldsamt,
sätt kan åstadkomma en bättre omstäm ning och afkylning efter
ett svettbad. Man bör undvika en alltför plötslig och kort afkyl-
ning, likaväl som en alltför lång och stark, då den förra vanligen
efterföljes af en ymnig eftersvettning och en besvärande hetta, den
’) R itus si placeant tib i Laconum
C ontentns potes arido vapore
Criida V irgine M arciave m ergi. M artialis.
Aqua V irginis och M arcia voro vattenledningar i Rom bekanta fö r
sin kyla.
Galenus y ttra r om dessa afkylningar följande: »B adstugor (i3ciUc>’n’rt)<
äro uppfunna för klent folk, a tt uppvärm a och förbereda dem för ka ll-
badet [ ip v /o o k tio u t). K raftiga personer göra detsam m a med sina förbe-
redande kroppsöfningar. B adstugan är för oss klena, hvad gym nastiska
öfningar äro för dem, ett m edel ej blott a tt m eddela kroppen y ttre värme,,
utan oek a tt draga den invärtes alstrade värm en u tå t ytan, för a tt dym e-
delst m öta den häftiga inverkan af kylan ocli förhindra denna a tt skada
inre delar. — K allbadet tjenar a tt afkyla kroppen, härda huden och stärk a
krafterna, och den derpå följande eftersvettningen lä tta r kroppen, utan fara.
för _någon förkylning» 1 Gal. M eth. med. Lib. X. Gap. 10. — S ärskildt
frigidarium m ed kall bassin om talas likväl först efter A ugusti tid, sedan
A ntonius M usa lyckats rädda denne från en tärande sjukdom genom bruket
af kalla öfversköljningar och bad efter föregående svettning. Sudabat ad
Hammarn, deinde perfundebatur. Sueton. Aug. 82.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
