Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - I. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tadt svettrum , pyriatärion, som upphettades genom ett fyrfat,
eschara, med glödande kol och var af en egendomligt rundhvälfd
form, tholos, med en öppning i toppen, att tillsluta med eu rund,
på en kedja hängande kopparsköld, liksom ännu de kupolhvälfda
badstugorna i Constantinopel ’). U nder den H ippokratiska tiden
var det artificiella svettbadet likväl, såsom hygieniskt medel, mindre
användt af yngre oeh friska personer, hvilka genom passande kropps-
öfningar på palästran fingo tillräcklig uppvärm ning för att i ett
kallt bad, psychrolusia, kunna afskölja sig svett och dam, sedan
de med badskrapan befriat sig från det mesta, under det de äldre
och klenare vanligen inskränkte sig till frottering och massering
och derefter togo varma tvagningar och öfversköljningar. Efter
större ansträngningar deremot, vid opasslighet och sjukdomar hade
svettbadet i dess många former,’ med frotteringar och öfverskölj-
ningar, den vidsträcktaste användning, då det betraktades som ett
m äktigt omstämmande och återställande medel 2).
Grundväsendet af ett grekiskt bad var således svettning, mas-
sering och tvagning och i enlighet härmed måste också ett grekiskt
badhus varit inrättadt. Ehuru inga lem ningar eller bestäm da be-
skrifningar finnas, som kunna ge oss ett klart begrepp om gymna-
siernas och badens byggnad på denna äldre tid, omnämnas dock
på spridda ställen i den tidens skrifter alla nödiga delar af en
fullständig badanstalt, såsom apodytärion, pyriatärion med aleip-
tärion, lutron och palästrans halla bassin. H ärm ed öfverensstämmer
också Vitruvii skildring af ett verkligt grekiskt gymnasion och bad
vid början af vår tidräknings der, utom afklädnings- och frotterings-
rum, beskrifves ett hvälfdt svettbad (concamerata sudatio) försedt
på ena sidan med en torr svettbastu’, laconicum, på den andra ett
varmt vattenbad 3).
Och härm ed,hafva vi ock den typ af bad färdig, som vi sedan
skola återfinna öfverallt dit grekisk bildning spridt smaken för ett
’) D enna form blef typisk för en svettbadstu’, såväl i A then som sederm era
i Italien, der äfven det runda torra laconicum af Coel. A ureliänus kallas
den »arkaiska tliolus».
2
) rötor, 71 vn(a. i h t i n f i t a x e r i n g , svettning och tvagning är en ofta
om falad behandling. ITvgia har likväl en högst vexlande betydelse och
de flesta öfversättare och kom m entatorer af H ippokrates synas icke alltid
rik tig t uppfattat densam m a, utan hafva öfverallt begagnat" ett lika förvil-
lande latinskt uttryck, fom entum , baddning, ehuru på m ånga ställen u t-
tryckligen m enas ett allm änt svettbad i pyriatärion.
3) Vitruv. Lib. V. Gap. X— XI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
