- Project Runeberg -  Om romerska bad och finska badstugor /
5

(1871) [MARC] Author: Carl Curman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - I. Historik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vi äro vana att söka vår civilisations vagga i de trakter, der
de indo-germaniska folkstammarne haft sitt urhem, bland Irans berg
och vid floderna Indus’ och Jumna’s källor, hos arierna, de gamle
indierna och zendfolken, och ännu bära 3000-åriga urkunder från
dessa folk, den indiska sanskritslitteraturen, Veda (Rig veda,
Ayur veda), Manóu’s lagar, Avesta, m. fl. heliga böcker vittne om
den omsorg dessa våra stamfolk äfven egnade åt sin helsovård,
om den stränga sedlighet och de milda vanor, som ledde dem i
detta hänseende.

Värme och fuktighet, eld och vatten, äro enligt dessa urkunder
de motsatser ur hvilka lifvet framgår, de vilkor genom hvilka det
uppehålles. Eld och vatten dyrkades som heliga undergörare —
sol och måne voro de gudomliga urbilderna härför. Att bada sig
och tillbedja solen föreskrifves i Manóu’s lagar såsom rening vid
hvarjehanda besmittelser. Med eld och vatten företogos de religiösa
reningar, som bland dem voro allmänt påbjudna, med värme och
tvagning vårdade man sig såväl från yttre oreningar, som vid inre
sjukdomar. Man förstår lätt hvad betydelse badet, hvars väsen
just utgöres af värme och fuktighet, måste hafva under sådan
uppfattning af naturen. Genom att på mångfaldigt sätt modifiera
dessa enkla medels inverkan på kroppen, ingrep man, antingen
värmande eller kylande, uttorkande eller fuktande, kraftigt i lifvets
vigtigaste processer och flitiga iakttagelser ledde dem redan tidigt
till så riktiga insigter och metoder i detta fall, att sednare tiders
vetenskap endast haft att bekräfta och förklara många gamla
sanningar från denna tid. Rig Veda, skrifven, som det påstås, ett
par tusen år före vår tidräkning, prisar badning: »Vågorna äro
helsobringande, vågorna fördrifva sjukdom, vågorna innehålla all
slags läkedom, må de bringa helsa äfven åt dig». Ayur Veda af
Susruta, det äldsta kända medicinska verk, hvars ålder uppgifves
till åtminstone 1000 år f. Chr., föreskrifver ibland allmänna helso-
och kurmedel svettbad (svéda) genom torr eller fuktig värme, medelst
glödande kol, heta stenar, vattenångor m. m., derjemte frotteringar
och oljegnidningar, sam t varma tvagningar och öfversköljningar[1].
Manou’s lagar, skrifna omkring 1200 f. Chr. innehålla en mängd
dietetiska föreskrifter, äfven om varma bad, tvagningar, frotteringar


[1] »Den som ernar bada, bör alltid förut hafva svettats». »Sedan kroppen
blifvit preparerad genom frottering och svettning och de skadliga vätskorna
derigenom blifvit frigjorda, må man begagna uttömningar». »Man må spisa
sedan man fullständigt svettats, frotterats, sakta tvagits med varmt vatten,
blifvit väl oljesmord och begifvit sig till ett icke blåsigt ställe». Susrutas
Ayur Veda. lat. edit. Hessler 1844—55.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:18:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/badstugor/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free