Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landet, så är deras bruk knappast någonstädes mer af nöden än i
norden, hvarest också finnas såväl privata som allmänna badstugor
i den bästa ordning, försedda med alla dithörande redskaper.
Åtskilliga privata bad, tillhörande förnäma personer, äro uppförda
nära floder eller åar och i vackra örtagårdar. — Om det någon
gång händer äfven i badstugorna i norden att öfverdådigt folk
öfverlemna sig åt ätande och drickande och annat sjelfsvåld, såsom
det enligt Poggio är vanligt bland tyskarne, så kan man också få
se dem vintertiden kasta sig ur den qväfvande hettan direkt i djupa
snön, eller sommartiden i det kallaste vatten». — Ehuru badstu’badet
sedan den tiden, tillfölje af många omständigheter, hos oss ej blott
kommit ur bruk, utan äfven alldeles försvunnit ur det allmänna
begreppet, kunna samma åsigter om dess gagn i vårt land ännu i
dag upprepas och då på sista tiden äfven hos oss uppstått försök
att under en mer eller mindre förfinad form bereda återupptagandet
af detta gamla folkbad, har jag trott det kunna vara af intresse
att närmare granska denna fråga och tillse om de fördomar och
betänkligheter äro befogade, som af många uttalas mot detta
badsätt, såsom naturvidrigt och vådligt för helsan samt olämpligt och
förslappande i vårt nordliga klimat. Här är icke så mycket fråga
om huruvida ett »romerskt» eller ett »turkiskt» luxusbad, lämpadt
efter våra förhållanden, kan vara gagneligt eller vådligt för dem
som hafva tillfälle och smak att begagna sig deraf, utan huruvida
ett allmännare bruk i vårt land af s. k. badstugubad, d. v. s.
varma bad med föregående starkare uppvärmning och svettning i
mer eller mindre het, torr eller fuktig luft samt efterföljande kraftig
afkylning, icke ännu vore att betrakta som ett nyttigt medel, att i
främsta rummet vårda och härda ett af vanor och lefnadssätt
ömtåligt hudsystem mot inflytelsen af de oregelbundna vexlingar i
köld och fuktighet, som karakterisera vårt klimat och hvilka
obestridligen utgöra grunden för de flesta bland oss numera så vanliga
katarhala, reumatiska och nervösa lidanden, så mycket mer som
erfarenheten visat, att intet bad vintertiden fördrages så väl som
detta och intet slags varmbad kan billigare administreras.
Jag har ansett mig så mycket mer uppfordrad att upptaga
och söka besvara denna fråga, som jag varit i tillfälle att under
några år göra en mängd iakttagelser öfver dessa slags bad inom
en anstalt, der omkring 90,000 s. k. romerska, turkiska och finska
bad under 2 1/2 år blifvit begagnade, inom lokaler af ganska
anspråkslösa dimensioner och der bruket af desamma ökats från
1,200 till 4,500 i månaden, bevisande att de åtminstone hafva
smaken för sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
