Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV - Jörgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 JÖRGEN
temperament. Jörgen talade fullständigt som han
skref, hade alldeles samma ordval och vänd-
ningar, till den grad att det öfverhandtagande
staccatot i hans stil speglar hans tilltagande and-
täppa. Jag såg ofta honom arbeta. För hvar
sats han fäste på papperet, läste han den mum-
lande för sig själf, pröfvande tonfallets naturlig-
het och osökthet. Att han kunde svarfva perioder
lika bra som någon kanslisekreterare har han
lagt i dagen i sina tidigare skrifter, icke minst i
Från polcirkel till vändkrets.
Jörgens kvickhet var af en öfverraskande,
original art. Den var för fin, hvass, satirisk för
att framkalla sådana bifallsåskor som exempelvis
den Engströmska. Men den själsförmögenhet, som
på senare år nästan abnormt utvecklade sig hos
honom, var minnet. Han kom ihåg allt, utom
hvilka historier han redan berättat. Han hade
det senaste halfseklets politiska historia i hufvudet.
Hans litterära insikter uppvisade betydligt
större luckor. Den välvilliga ringaktning han
kände för »skaldehjonen» — hvilka under Jörgens
glanstid i Brunkebergs hotell brukade honoreras
med ett glas Lacrymae Christi — sträckte sig
äfven till de största. De synpunkter han anlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
