- Project Runeberg -  Sparsamhet och kris. Kan sparsamhet rädda proletariatet? /
5

(1934) [MARC] Author: Atterdag Wermelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sparsamhet och kris.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nöd i världen, all denna nöd, som den ej vill röra ett finger
för att avhjälpa, kunde aldrig få mottaga ett trösterikare
ord än detta: ”Spara, proletär! Dina lidanden bero på
dig själv; du kunda ha sparat”.

Sparsamhetsrådet är bland dem, som det är avsett att
hjälpa, i allmänhet ytterst impopulärt. Och det är föga att
undra över: man får erkänna, att det ligger en egendomligt
älsklig filantropi i detta, att råda dem, som komma och
klaga över sina umbäranden, att hjälpa sig genom att umbära
ännu mer. Det slag av människor, som, att döma av det
bifall de erhålla på folkmöten, mest uttrycka den stora
massans önskningar, och vilka man vanligen med en anstrykning
av förakt benämner agitatorer, svara som oftast på talet om
sparsamhet med en fråga: hur skall arbetaren kunna spara
med den svältlön han erhåller? Utan att på minsta vis
förringa styrkan av detta argument, vill jag dock uttrycka den
mening, att ”agitatorerna” skulle kunna svara på ett sätt,
som för deras motståndare vore betydligt mera dräpande än
detta. Anhängarna av sparsamhetsteorien kunna för att
styrka sitt påstående hänvisa på åtskilliga exempel av, att
en person från att tillhöra de egendomslösas klass genom
omtanke och sträng ekonomi bragt sig upp i de ägandes. Alla
dessa exempel försvaga uppenbarligen styrkan av det bevis,
som hämtas från talet om arbetarens svältlön. Detta tal är
sålunda, ehuru sant i och för sig, icke tillfyllestgörande.

Antag att vid ett skeppsbrott hundra människor kämpa
för sitt liv i vågorna, och att en enda planka flyter omkring
bland dem. Om en av de skeppsbrutna lyckas svinga sig
upp på plankan, så blir han räddad; men om alla haka sig
fast vid den, så går den till botten med dem alla. Det
förhåller sig på samma sätt med sparsamheten. Den enskilde
kan av sin förtjänst avsätta en del för framtiden och på
detta sätt skaffa sig en samlad skatt, som kan ingå i
produktionsprocessen och förvandlas till kapital, d. v. s. tid
efter annan utan att minskas lämna en avkastning, ett
mervärde. Men detta är allt under förutsättning, att han genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:28:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/awksrp/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free