Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vägen, då firman inte var hjärtlös. Jag skulle under
alla förhållanden inte komma att lida någon nöd...
Mr Manton slutade att besöka mig och sista gången
han var hos mig, sade han, att han tänkt be styrelsen
ge mig en femtiopunds sedel, så att jag kunde resa
hem till min släkt på Irland."
Stackars M’Garry! Han fick en förhållandevis hög
lön i jämförelse med de andra arbetarna, då han var
äregirig och tog fatt överallt, och då ett kinkigt arbete
skulle utföras, var det han som anlitades. Så hände
olyckan, och han kom på fattighuset. Han hade blott
att välja mellan fattighuset och att resa hem till Irland
och ligga sin familj till last under resten av livet.
Kommentarer äro överflödiga.
Man förstår naturligtvis, att gränsen mellan
obrukbarhet och brukbarhet inte sättes av arbetarna själva,
den bestämmes av efterfrågan på arbetskraft. Om tre
män söka samma anställning, får den dugligaste den,
och de båda andra bli, hur duktiga arbetare de än
äro, i detta fall betraktade som oanvändbara.
Om Tyskland, Japan och Förenta staterna erövrade
hela världsmarknaden inom järn-, kol- och
textilindustrien, skulle de engelska arbetarna bli arbetslösa i
hundratusental. Några komme att emigrera, och de
övriga komme att med sin arbetskraft kasta sig in i
industrins andra grenar. Följden skulle bli en allmän
skakning av hela arbetsmarknaden, och när jämvikten
återställts, skulle antalet av obrukbara vid avgrundens
rand ha ökats med hundratusental.
När tillgången till arbetare är större än efterfrågan,
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
