Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.106
porna, och då dessa senare ej försvarade de förra,
nämligen de tjocka vekame, dömdes dessa samt oljan
ohörda till deportation och fotogenen intog oljans plats.
Det var från denna tid, som största delen af fångarne
började svärja öfver upplysningens framsteg inom
fängelserna, och då blef en del af smörportionerna det
enda de arma hade att "blanka" sig med.
Då fängelsets lykttändare berättade om stadens
gaslyktor och deras strålande sken, bäfvade fängelset
för sitt öde, det fruktade att förlora den romantiska
skymning, ßom gjorde det så lockande för tredje resans
tjufvar och de "frivilliga", och hvad skulle det blifva
för glädje med alla de trefliga smygvrårna på gården
och i trappuppgångarne, om gasen finge upplysa dem?
Lyckligtvis var äfven fångvårdsstyrelsen af den
åsigten, att fängelset ej borde belysas starkare än som
kunde vara förenligt med fångarnes trefnad, och gasen
ansågs "farlig".
I förbigående nämnde jag fängelsets lykttändare,
och då det är min skyldighet som noggrann berättare
att ej införa någon person på scenen, utan att
åtminstone beskrifva hans verksamhet något närmare, så får
jag med få ord belysa denna lyktornas tjenare. Att
han var fänge, behöfver väl knappast sägas, ty af hvad
som förut blifvit sagdt, ser man att detta fängelse —
och troligen äfven andra — var inrättadt efter en sann
lancaster-metod. Lykttändaren måste naturligtvis
utväljas bland de allra mest pålitliga fångarne, ty han
skulle dag som natt obehindradt passera ut och in i
fängelset, emedan han äfven vårdade de lyktor, hvilka
tillhörde fängelsets ytte område. Hans syssla, om än
ärofull, var dock långt ifrån behaglig, synnerligast
under stormiga nätter, då posternas rop: "lykttändare
ut!" ryckte honom ur sömnens armar och han endast
i sällskap med sina stora oljekannor fick traska
omkring det mörka fängelset; troligen hade denna
besvärliga plats ej haft så många aspiranter, om ej
oljekannorna varit 6å sinnrikt inrättade, att de älfven hade
rum för ett muntrande och värmande fluidum för lykt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
