Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vaskning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vaskning – 1418 – vattenbryn
-maskin, ⚙ grutt. o. kem. Schlämmaschine (vid
avstavn. Schlämmmaschine) f.
-ning, Waschen,
Verwaschen, Schlämmen, Seifen n.
-tenn,
Seifenzinn n.
-tråg, ⚙ Waschtrog m.
vaskulär, a. läk. vaskular.
vaskverk, ⚙ Schlämmwerk n. m caid
Goldwåche f.
vasmåleri, Vasenmalerei f.
vasomotorisk, a. vasomotorisch.
1. vass, a. scharf, schneidig.
2. vass, 1. -en, O, bot. Phragmites communis Schilf,
Schilf-, Teich|rohr n.
2. -ar, Böhricht
n. Sitta i ~en och shära pipor ordspr. im
Rohie el. in der Wolle sitzen, jfr wer im Rohr
sitzt, hat gut Pfeifen schneiden,
-arv, la
våtarv.
-bank, Röhricht n.
-bevuxen, -beväxt, p. a.
schilfbewachsen, röhrig, i högre språk
schilfbekränzt, schilfumsäumt.
-betten,
schilfbewachsener el. röhriger Boden.
vassbuk, zool. Clapea gprattaa Sprotte f.
vasselkur, läk. Molkenkur f.
vasserra, interj. ~ [tre] gewiß, ja wohl, alle
Wetter.
vass‖het, äv. bildl. Schärfe f.
-kantig, a.
scharfeckig.
vassl‖a, I.-an. O, Molken (pl.), Molke f. II*.
~ sig, refl. molkig werden, -e, -n, O, se -aI.
-e|kur, se vasselkur.
-e|ost, se mesost,
-e|smör,
1. Molkenbutter f.
2. Vorbruchbntter f.
-ig,
a. molkig.
vass‖pipa, Rohrpfeife f.
-rugge, Rohr|dickicht,
-gebüsch, Schilfröhricht n.
-för, Schilfrohr
till väggar m. m. Rohrstengel m.
-starr, s*
vasstarr,
-strå, se vasstrå,
-svingel, se
vassvingel.
vasstarr, bot. Carex gracilis scharfkantiges Ried,
vasstorv, Schilftorf m.
vasstrå, Rohrhalm m.
vassvingel, bot. scolochloa fostucacea Schwingel-
schilf
vassvippa, Schilfrispe f.
vater‖bom, ⚓ Schwingbaum m. Backspiere f.
-bord, ⚓ Wassergang m.
-bords|planka,
Wassergangsplanke f.
-bords|plåt, ⚙ akeppab.
Stringerplatte f.
-skot, ⚓ Wasserschot, Unterleesegel[binnen]schot
n. -stag, ~
Wasserstag n.
Vatikan‖en, npr. best. form der Vatikan,
-konciliet, best. form, kyrkobist. das Tatikanische
Konzil.
vatikansk, a. vatikanisch. arkivet das
Vatikanische Archiv,
watt, S. oböjl. elektr. Watt n. -s,
vatt|en, -net, -, Wasser n. -s, - och om
mineral-vatten äv. –- , i poesi äv. Flut f. Dag~ offenes
Wasser; grund~ Grundwasser; bräckt ~
Brackwasser; dyupt, grunt, hett, hårt, klart,
ljumt lågt, mjukt, rent, salt, sött, varmt
~ tiefes, seichtes, heißes, hartes, klares,
laues, niedriges, weiches, reines, salziges,
süßes, warmes Wasser; diamanten är av
renaste ~ der Diamant ist vom reinsten
Wasser; rinnande ~ fließendes, rinnendes
el. lebendes Wasser; tala som ett rinnande
~ fließend sprechen, e-e große
Zungenfertigkeit besitzen; han kan sin läxa som ett
[rinnande] ~ er hat seine Aufgabe wie am
Schnürchen, er kann seine Aufgabe wie
geschmiert; stillastående stehendes el.
rotes Wasser; allt ~ skall i havet ordspr. wo
Geld ist, kommt Geld hin, wo Tauben sind,
fliegen Tauben zu; -net verkar det
visserligen icke das Wasser tut es nicht allein;
där får han rst på sin kvarn, se under kvarn]
han förtjänar icke till katten ordst. er
verdient nicht das Salz zum Brode; hämta
Wasser holen; kasta [sitt] ~ F sein Wasser
abschlagen el. lassen; det är som att slå
på gåsen, se under gås; taga in ~ a) fylla sitt
behov ⚓ o. Jftrnr. Wasser einnehmen; b) lacka
⚓ Wasser schöpfen, einlassen, machen el.
ziehen; taga sig ~ över huvudet bildl. sich
(dat.) zu Viel vornehmen, sich (ack.)
übernéh-men; ösa ~ Wasser schöpfen; ösa i ett
såll, se under såll; kry som en fisk i -net, i det
lugnaste -net gå de största fiskarna, m under
fisk 1.; fiska i grumligt se fiska; gå i
~ om sno o. bildl. zu Wasser werden; lägga
ngt i ~ etw. in Wasser legen; lägga sill i
Heringe [ein]wåsern; sätta rosen i friskt
die Rose in frisches Wasser stellen;
städers förseende med die Wasserversorgung
der Städte; sitta på och bröd jur. bei
Wasser und Brot sitzen, auf Wasser und Brot
gesetzt sein; till lands och zu Wasser
und zu Lande; ängen står under ~ die Wiese
steht unter Wasser; sätta under ~ unter
Wasser setzen; vid första öppna ~ band, bei
Eröffnung der Schiffahrt, beim ersten
offenen Wasser; hålla sig över -net sich über
Wasser halten,
-aktig, a. wåserig, wäßrig. wasserhaft,
-aktighet, Wåserigkeit,
Wäßrigkeit f.
-aloe, bet. Stratiotes aloides Wassersäge f.
-ande, mytol. Wassergeist m.
-andern, se
strand
-klo, -avdunstning, Wasserverdunstung f.
-avgift, Wasser|taxe, -abgabe f.
-avledning,
Entwåserung, Wasserableitung f.
-avlopp,
Wasser|ablauf, -abfluß m.
-avlopps|låda, ⚙
Entwåserungskasten m.
-avlopps|för,
Wasser-ablaufsrohr n.
-back, Wasserback f (n).
-bad, kem. Wasserbad n.
-balja, Wasserwanne f.
-ballast, ~ Wasserballast m.
-barometer, fys.
Wasserbarometer n (m).
-bassäng, se
bassäng.
-behov, Wasserbedarf m.
-behållare,
Wasserbehälter m.
-beskrivning, retens~
Wasserbeschrelbung, Hydrographie f.
-bl, zool.
Wasserträger m. Drohne f.
-blandad, p. a.
wasserhaltig, wåserig, wäßrig,
-blink, bot.
Hettonla palustris Wasserfeder f.
-blåsa,
Wasserblase f.
-blått, Wasserblau n.
-bläddra,
Wasserblåchen n.
-brist, Wasser|mangel m.
-not,
-armut f.
-brock, läk. Wasserbruch m. -bryn.
––––
¹ ² ³⁴ följer 1:a, 2.a, 3:e, 4:e konjug. intr. intransitivt, tr. transitivt verb. ~ = föregående uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
