- Project Runeberg -  Svensk-tysk ordbok /
943

(1928) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - puts ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



puts – 943 – på

                [sina] ~ Kurzweil el. Possen treiben; spela

                (göra) ngn ett e-m e-n Possen,

                Schabernack el. Streich spielen.

2. puts, -en, O,mur. Putz ni, äv. Verputz m.

                Cement~ Zementputz; gips~ Gipsputz;

                kalk~ Kalkmörtelputz; slam~ rauher Putz,

                Rapputz, Berapp m; slät~ glatter Putz;

                sprits~ Spritz-, Besen|bewurf m.

        -a¹, tr. 1.

                putzen, ⚙ mur. äv. verputzen, rengöra äv.

                säubern, reinigen. ~ skägget den Bart stutzen.

                2. ljus putzen, schneuzen. – Med beton. såv. ~

                av abputzen. ~ upp aufputzen,

        -arbete,

                mur. Putzarbeit f.

        -borste, Putzbürste f.

        -bräde,mur. Reibebrett n.

        -duk, Putztuch

                n.

        -hyvel, ⚙ Schlichthobel m.

        -kalk,

                Putz-kalk m.

        -kniv, ⚙ Putzmesser n.

        -kvarn,

                Putzmühle f.

putsl‖ustig, a. possierlich, drollig, putzig.

schnurrig, -lustighet, Possierlichkeit,

                Drolligkeit f.

        -makare, -n, Spaßmacher,

                Possenreißer m.

puts‖ning. Putzen, Ver-, Ab|putzen n. jfr -a.

        -pomada. Putzpomade f.

        -yta,mur.

                Putzfläche f.

putta¹, tr, ~ till ngn F e-n anstupsen.

putt|e, -en, -ar, F Knirps m. kleines

                Männchen.

puttelkrämare, F, Kleinkrämer, Höker m.

                putten. Gå i F zu Wasser werden, in die

                Brüche gehen,

putti, pl konst. Putten (pl.).

puttifnask, -en, -ar,

        -|er, -ern, -ar, F Knirps m.

putting, -en, -ar, ⚓ Pütting f. pl. -en, o. -s,

        -s|vant, ⚓ Püttingswant f.

puttra¹, intr. 1. småkoka brodeln, kochen.

                Vattnet ~r i kitteln das Wasser singt im Kessel.

                2. F mumla murmeln, knorra brummen,

                murren.

puzzolanjord, geol. Pozzuolan-, Puzzolan|erde f.

pyem‖i, -[e]n, O, läk. Pyämie, Eitervergiftung

                f.

        -isk, a. läk. pyämisch.

pygmé, -[e]n, -er, Pygmäe m. Zwerg,

                Däumling m.

        -artad, a. pygmäenhaft.

pygmeisk, a. pygmäisch.

pylon, -en, -er, ark. Pylon n. -en, -en,

pylorus, O, anat. Pförtner m (des Magens).

pyndare, -n, (römische) Schnellwage.

pynt, -en, -ar, i 1. se ankarpynt. 2.

                Landspitze f.

pynta¹, tr. putzen, ausschmücken. – Med beton.

                adv- ~ sf an-, auf|putzen, [her]ausputzen, F

                herausstaffieren, aufdonnern, P aufwichsen;

                ~ ut sig sich putzen, F sich herausstaffieren

                m. m., se ~Ut,

pyr|a², (pres. pyr, -de, -t,), intr. schwelen.

pyramid, -en, -er, 1, Pyramide f.

                2. bilj.

                Pyramide f. parti Pyramidenpartie f. spel

                Pyramidenspiel n.

        -al, a. äv. bildl. pyramidal,

        -alisk, se föreg.

        -boll, bilj. Pyramidenball m.

        -form, Pyramidenform f.

        -formig, a.

                pyramidenförmig.

        -poppel, bot. Popului pyramidalis Py-

                ramidenpappel f.

        -suga, bot. Ajuga pyramidalis

                Gülden-, Pyramiden|günsel m.

        -spel, bilj.

                Pyramidenspiel n.

pyre, -t, -n, F kleines Ding, Püppchen n.

                Krabbe f. FP Kröte f.

pyré, se pure.

Pyreneerna, npr. best, form, geogr. die Pyrenäen.

pyreneisk, a. geogr. pyrenäisch. (P)~a halvön

                die Pyrenäische Halbinsel,

pyro‖fosforsyra, kem. Pyrophosphorsäure f

        -gallussyra, kem. Pyrogallussäure f.

        -man, -en,

                -er, Brandstifter m (ans krankhaftem

                Brandstiftungstrieb).

        -mani, -[e]s, O, Pyromanie f.

                Brandstiftungs|trieb m. -sucht f.

        -met|er,

                -ern, -rar, fys. Pyrometer n (m),

        -svavelsyra,

                kem. Pyroschwefelsäure f.

        -teknik,

                Pyrotechnik, Feuerwerkskunst f.

        -tekniker,

                Pyrotechniker, Feuerwerker m.

        -teknisk, a.

                pyrotechnisch.

Pyrrus, npr. Pyrrhus m.

        -seger, bildl.

                Pyrrhussieg m.

pys, -en, -ar, F kleiner Junge, Knirps ~

                Bürschchen n. kleines Männchen,

                Hosenmann m.

pyssla¹, intr. sich beschäftigen, F basteln,

                herumpusseln, med mit. Gå och ~ sich mit

                Kleinigkeiten beschäftigen. – Med beton. adv.

                ~ oni ngn e-n hätscheln, um e-n her sein,

                sich um e-n beschäftigen; ~ om en sjuk sich

                um e-n Kranken bemühen.

pyssling, -en, -ar, 1. Zwerg, Knirps, Däumling

                m.

                2. tomte Wichtelmännchen n.

Pytagoras, npr. Pythagoras m.

                pytagoré, -[e]n, -er, Pythagoreer m.

pytagoreisk, a. av pytagoras Pythagoreisch, enligt

                pytagoras pythagoreisch, ~a teoremet mat.

                pythagoreischer Lehrsatz.

Pytia, npr. hist. Pythia f.

pytisk, a. hist. pythisch.

pyton, -en, O, zool. Python m.

        -ormar, pl. zool.

                Pytboning Pythonschlangen (pl.).

pyts, -en, -ar, Eimer m. m.iarpyts Topf tn,

                Pütze f.

        -spruta, [Hand-]Feuerlöscher m.

pytt, I.interj. Jo se jo 2.

                II. ~ i panna

                kök. würflige Stücke gekochten Rindfleischs

                und Kartoffeln zusammengebraten,

        -sann,

                se jo pytt under jo 2.

på, I.prep. A. i eg. bet. a) vor att utmarka underlaget

                (ovanpå) auf; b) för att utmärka beröring frin sidan

                an; c) för att utmärka det omslutande rummet in.

                Han har hatten ~ er hat den Hut auf; har

                du nyckeln ~ dig f hast du den Schlüssel

                bei dir? stoppa nyckeln dig stecke den

                Schlüssel zu dir; mtd en orden ~ mit e-m

                Orden an; han har rocken ~ er hat den

                Rock an; köpa, sälja auktion auf dp.r

                Auktion kaufen, verkaufen; stiga ut ~ balkongen

                auf den Balkon treten; stå balkongen auf

                dem Balkon stehen; vara iv harnkalas in

                e-r Kindergesellschaft sein, e-e K.

                mitmachen, an e-r K. teilnehmen; han kom till sin

––––

0 saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl. ᚼ militärisk term. ⚔ sjöterm. ⚓ teknisk term. ⚙

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:24:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/auerbach/0953.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free