Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - käfta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
käfta – 677 – kampa
Schnauze, Fresse f. Edll ~en halt’s Maul
m. m.; icke hunna hålla das Maul nicht
halten können.
3. P Inte en keine
Sterbensseele.
4. ⚙ mask Backe f. på tång Maul n.
-a¹, intr. P ~ [emot] unverschämt sein,
widersprechen, das große Maul haben, das
Maul zu voll nehmen,
-grop, anat. Kehlgang
m.
-håla, anat. Kieferhöhle f.
-yta, på tång
Maulfläche f.
käg|el, -eln, -lar, 1. ⚙ typ. Kegel m.
2.
håg-la.
-bana, Kegelbahn f.
-form, Kegelform f.
-formig, a. kegel|förmig,
-ähnlich, kegelig,
-klot, Kegelkugel f.
-klubb, Kegelklub,
Keglerverein m.
-lik, a. kegelähnlich,
-parti,
Kegelpartie f.
-pojke, Kegeljunge m.
-resare,
Kegelaufsetzer m.
-snitt, mat. Kegelschnitt
m.
-snäcka, zool. conui Kegelschnecke f.
-spel,
Kegel|spiel, -schieben n.
-spelare,
Kegeljspie
-ler, -Schieber, Kegler m.
kägl|a, -an, -or, Kegel m. Slå, spela -or Kegel
spielen el. schieben, kegeln, i inf. äv.
Kegelschieben.
käk, -en, -ar, Kiefer m. Undre Kinnlade
f.
-ben, anat. Kieferbein n.
J7nder~Unter-kieferbein; över~ Oberkieferbein,
-led, anat.
Kiefergelenk n.
-rem, på betsel Kehlriemen m.
käks, se käx.
käl, -en, -ar, ark. Kehle f; jfr hälMl.
1. käla¹, tr. ⚙ auskehlen.
2. käla¹, intr. se hela.
källlbyvel, ⚙ Kehlhobel m.
kälk‖backe, Rodel-, Schlitten-, Rutsch|bahn f.
Äha ~ rodeln, schlitteln.
-backsåkning,
Rodeln, Schütteln n.
kälk‖borgaraktig(het), se hälkhorgerlig(het).
-borgare, Spießbürger, Philister m. studentikost
äv. Kamel n.
-borgerlig, a. spießbürgerlich.
philisterhaft, -borgerlighet, Spießbürgertum
n. Philister|ei f. -tum n. Spießbürgerei f.
kälk‖e, -en, -ar, Schlitten, Handschlitten m.
för kälkfikning Rodelschlitten m. ~a
Schlitten fahren; jfr åha hälhhache under hälkbache.
-med[e], Schlittenkufe f.
-parti, Rodel-,
Schlitten|fahrt f.
-skrinda, Schlittenkasten m.
-åkare, Schlittenfahrer, Rodler m.
-åkning,
Schlitten|fahren n. -fahrt f; jfr
hälhbachsåkning.
käll|a, -an, -or, 1. Quelle högre språk Quell
m. poet. Born m.
2. bildl. Quelle f. äv.
Ursprung, Urquell m. ~n till framgång die
Quelle des Erfolges; till allt ont die
Quelle alles Übels; hava ngt från båta ~ etw.
aus bester Quelle haben el. wissen; veta ngt
från säker ~ etw. aus sicherer Quelle
wissen ; i enlighet med hällorna quellenmäßig,
källarljdisk, Schenktisch m.
-dörr, Kellertür
f. -e, -n, 1. Keller m. större, i sht lagerkällare
Kellerei f. Lägga i ~ einkellern.
2. värdshas
Restauration f. Wirts-, Gast|haus n. F Kneipe
f. finare Restaurant n.
-fönster, Kellerfenster
n.
-glugg, Kellerloch n.
-gåt,
Wirtshausbeßucher m.
-hals, bot. oaphne Mezerenm echter
Kellerhals, Seidelbast m.
-kund,
Stammkunde m; jfr -gåt. -liv. Wirtshausleben n.
-lucka, Kellerluke f.
-luft, Kellerluft f.
-måtare, Wirt, Restaurateur, Gastwirt m.
-nyckel, Kellerschlüssel m.
-förelse,
Gastwirtschaft, Restauration f.
-sal, Gast|zimmer n.
-Stube f.
-svale, Kellerhals m.
-sven, föråldr.
Kellner m.
-trappa, Kellertreppe f.
-valv,
Kellergewölbe n.
-våning, Kellergeschoß n.
bostad Kellerwohnung f.
käll‖drag, se -åder.
-flod, Quellfluß m.
-flöde,
Quellsprung m. se föreg.
-forskning,
Quellenforschung f.
-frisk, a. quellfrisch,
-frö,
Fröschlein n; jfr grodunge,
-grå, bot.
Cata-brosa aquatlca QuellgraS n.
källist, ⚙ Kehllleiste f. -stoß m.
källkrasse, bot. Nasturtium aquaticum
Brunnen-kresse f.
käll‖skrift, Quelle, Quellenschrift f.
-språng,
sprudelnde Quellader, Quelle f.
-studium,
Quellenstudium n.
-vatten, Quellwasser n.
-åder, Quell-, Brunnen]ader f.
kälning, ⚙ Kehlen n.
kalt, -et, O, Quälen, Gequäle n. Ett evigt ~
e-e fortwährende Quälerei,
-a¹, intr. e-n
quälen. ~ om ngt etw. unaufhörlich
wiederhö
-len, etw. wiederkäuen; ~ om ett och
detsamma stets auf dasselbe Thema
zurück-komöien, immer die alte Leier anstimmen,
immer auf demselben Gegenstande
herumreiten; ~ på ngn e-n quälen, om ngt um etw.
kältring, -en, -ar, 1. eg. ligeuner m.
2.
Krakeeler, Streithammel m. streitsüchtige
Person, F Stänker m.
kämnär, -en, -er, forr Unterrichter,
Stadtrichter m.
-s|rätt, förr Untergericht,
Stadtgericht n.
kämp‖a¹, intr. kämpfen, brottas, mödosamt strava
ringen. god, en svår hamp e-h guten,
e-n schweren Kampf kämpfen; ~ sig trött
eich müde kämpfen; ~ efter luft, andan nach
Luft, nach Atem ringen; ~ emot ngn gegen
e-n kämpfen el. i verklig strid äv. fechten, bildl.
gegen e-n ankämpfen; ~ emot ngt bildl.
gegen etw. ankämpfen el. ibl. anringen; ingen
han ~ emot sitt öde niemand vermag, gegen
sein Geschick anzukämpfen; ~ för ngt a)
till försvar för für b) för att vinna um etw.
kämpfen; ~ för friheten, för fäderneslandet für
die Freiheit, für das Vaterland kämpfen;
~ med ngn gegen e-n kämpfen el. i verklig
strid äv. fechten; ~ med varandra äv. im
Felde liegen, sich bekämpfen, sich befehden,
sich bekriegen; -n, med döden mit dem Tode
kämpfen el. ringen; skeppet ~r med vind
och vågor das Schiff ringt mit Wind und
Welle; ~ mot varandra, se med
varandra; ~ mot fienden gegen den Feind
kampfen; ~ man mot man Mann gegen Mann
kämpfen; ~ mot strömmen gegen den Strom
––––
0 saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl. ᚼ militärisk term. ⚔ sjöterm. ⚓ teknisk term. ⚙
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
