Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Farväl, du mitt vajande fält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
Och solen hon sådde sitt guld
Ur varma och rosiga skyar.
Och trasten sjöng visor så huld,
Och barnen från kringspridda byar
De plockade blommor i skog och i dal
Och bundo buketter, så granna.
Då blommade lind, då löfvades al,
Då svärmade Gustaf och Anna.
Hvar morgon då lyste af nyspruckna knoppar,
Beglänsta af friska och glittrande droppar.
Och aldrig det ville bli skumt,
Ty sommarsolen är glad åt norden,
Och vinden susade ljumt
Och härligen regnet iöll på jorden.
Allt högre reste sig säd och strå,
Allt mera växte den gröna vågen.
I ax begynte snart säden gå,
Och blåklint blickade fram i rågen.
Rikt böljade fältets säd för vinden;
Men nu är den gulnad och blek om kinden.
Farväl, du mitt vajande fält,
Som fröjdat mitt öga och sinne!
Re n skördemaskinen man ställt,
Och svalornas afsked är inne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
