Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paris ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4947
Pa’ris—Paris är värt en mässa.
4948
Japan, Kimono, Sayonara, Banzai och
The island heyond Japan {Kejsarens
tempel), alla översatta till svenska.
Pa’ris. Växtsläkte (fam. Lilia’cece). En
vanlig sv. art, P. quadrifo’lia (Ormbär)
med vanl. 4 blad ställda i krets på
stjälken under den ensamma 4-taliga, gröna
blomman. Bären äro blåsvarta, giftiga.
Paris [franskt uttal pari’]. Frankrikes
huvudstad, näst London Europas största
stad. P. är medelpunkt i Seinedalen och i
en av Frankrikes rikaste bygder, det s. k.
Parisbäckenet. Dessutom är P. centrum
för landets kommunikationer samt för
administration, industri och handel.
Kulturellt intar Paris en förgrundsställning ej
blott bland Europas utan bland hela
världens storstäder. Berömda äro stadens
stora, trädplanterade stråkvägar
(bulevar-derna). Över Seine leder ett 30-tal broar.
Bl. mängden av offentliga inrättningar
och storslagna byggnadsverk märkas ett
flertal berömda kyrkor (Notre Dame,
Sacré-Coeur), flera av världens förnämsta
museer (Louvren, Luxembourgmuseet),
akademier (bl. a. Franska akademien),
högskolor och andra skolor samt flera
hundra teatrar. Dess universitet
(Sor-bonne) är sedan medeltiden
internationellt berömt. Den parisiska industrien
ut-göres till avsevärd del av tillverkning av
lyx- och modevaror, förlagd till ett stort
antal större och mindre verkstäder. Den
tyngre industrien (automobiltillverkning
m. m.) är förlagd till förstäderna och
omgivningarna. Detaljhandeln är till stor del
koncentrerad till jättelika varuhus. P. är
ett av världens förnämsta bankcentra. Det
har Frankrikes största inlandshamn och
regelbunden flygtrafik till alla större
europ. huvudstäder. P. indelas i 20
arron-dissement, vartdera bestående av 4
kvarter. Den egentliga staden har 2 891 000
inv. (1931), men om hela dep. Seine, vilket
egentligen består av förstäder till Paris,
medräknas, stiger invånarantalet till omkr.
4% mill., varav över 400 000 utlänningar.
— P. fanns redan vid vår tideräknings
början men omfattade då endast nuv.
Cité-ön i Seine och kallades av romarna L
u-t e t i a. Den beboddes av de keltiska pa-
risierna, som givit staden dess nuv. namn.
Flera romerska kejsare ha haft palats i
P. På 800-talet härjades staden av
nordmän. I slutet av 900-talet blev P.
Frankrikes huvudstad, fick kloster och kyrkor
samt på 1200-talet sitt universitet. Från
Napoleons tid härröra de första moderna
gatorna, och 1852—70 banade man under
den berömde prefekten Haussmann
skoningslöst väg genom hus och kvarter för
att skaffa staden tillräckliga
trafikpulsådror. P. har upprepade ggr varit ett
politiskt och revolutionärt centrum, bl. a. vid
revolutionen 1789 och
kommunarduppro-ret 1871. Världsutställningar ha hållits i
P. 1878, 1889 och 1900.
Parisdeklarationen. Benämning på de
på kongressen i Paris 1856 av Frankrike,
Storbritannien, Preussen, Österrike,
Ryssland, Turkiet, Sardinien samt sedermera
av de flesta stater antagna grundsatserna
för sjökrigsrätten. P. åsyftar bl. a.
avskaffande av kaperiet, skydd av fientligt gods
(ej krigskontraband) under neutral flagg
samt innehåller bestämmelser om
blockader. P:s grundsatser åsidosattes under
världskriget.
Pariserblått. Detsamma som
berliner-blått.
Parisiska blodsbröllopet. Detsamma som
Bartholomeinatten.
Pariskommunen (fransk. La commune).
Benämning på den revolutionära, av
kommu nr ådet bestående regering, som
innehade makten i Paris från den 26 mars till
den 28 maj 1871. P:s mål var att skapa
en stat av frivilligt förenade kommuner.
Politiskt representerade den skiftande
socialistiskt färgade åskådningar. Under P.,
som utövade en huvudsakligen på
arbetarna stödd diktatur, begingos ett flertal
svåra våldsdåd. Efter P:s sammanbrott
ådöm-des kommunarderna de strängaste straff.
Litt.: V. Kleen: Kommunen (1875). Carl
G. Laurin: Våld och väld (1910). K. Marx:
Pariskommunen (1912; ny uppl. 1921).
Pariskongressen. Se Krimkriget!
Paris är värt en mässa. Yttrande av den
franske konungen Henrik IV, när han
avsvor sin gamla tro och övergick till
kato
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
