Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Panorama ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4925
Pansarkräftor—Pa’nteon.
. 4926
nom flygförbandens möjligheter att
upptäcka u båtarna, även när dessa äro i
un-dervattensläge. P. pläga indelas i
slagskepp och kustpansarfartyg
(gränsskilln. omkr. 10 000 ton).
Slagkryssare och pansarkryssare
räknas stundom också såsom p. På
konferens i Washington 1922 överenskommo
de stora sjömakterna att under tiden 1922
-—36 icke bygga slagskepp och slagkryssare
med större omfång än 35 000 ton och 40,6
cm kaliber på kanonerna. — De sv. p. äro
kustpansarfartyg. Våra p. av
»Sverige»-typen ha ett deplacement av 7 600—7 900
ton. Se Dreadnought, Kryssare,
Marin, Monitor!
Pansarkräftor (Lorica’ta). En fam.
Kräftdjur, till vilken bl. a. 1 a n g u
s-t e n hör.
Pansarskjorta. Dräkt el. skjorta,
vanligast best, av nitade järnringar. P.
användes redan i antiken. Under vikingatiden
begagnade nordmännen ett slags p.,
benämnd ringbrynja.
Pansarstål. Se Ferrolegeringar!
Pansarvagn. Se Stridsvagn!
PanslavPsm (grek, pan = all). Strävan
att förena alla slaviska folk. Den
framträdde på 1830-talet i litt. i olika
skiftningar. Vissa riktningar inom p. ivrade
endast för en andlig solidaritet, under det
andra önskade de olika slaviska
nationaliteternas uppgående i ett enda slaviskt
rike. P. har ofta tjänat som förklädnad för
PANTEON I ROM.
Fotografi.
en rysk imperialistisk expansionspolitik,
som särskilt inriktade sig på »befriandet»
av slaviska folk under främmande välden,
Turkiet, Österrike-Ungern m. fl.
Panspermi’ (grek, pan = allt och
sperma — frö). En av S. Arrhenius uppställd
teori, enl. vilken levande sporer med hjälp
av det s. k. strålningstrycket kunna
förflyttas från en himlakropp till en annan.
Pantalone [-lå’-] (it.). I det it.
folklustspelet en gammal, girig köpman fr.
Venedig, som alltid skändligt bedrogs av sin
älskade el. sina barn. Han föreställdes alltid
klädd i långbyxor (pantalonger).
Pantalo’nger (fransk, pantalon av it.
Pantalone). Bet. långbyxor. Jfr
Pantalone!
Pa’nta re’i (grek.). Bet. »allt flyter».
Jfr Herakleitos!
Pantbrev, pantförskrivning.
Intyg, varigenom en gäldenär medger
pantsättning av något föremål. Jfr
Panträtt!
PantePsm (grek, pan = allt och teo’s =
gud). Den religiösa och filosofiska
åskådning enligt vilken Gud och världen äro
ett och detsamma och ej två från varandra
skilda verkligheter; det gudomliga är ej
höjt över utan genomtränger naturen och
lever i tingen. P. har många växlande
former, bland vilka man kan särskilja
idealistiska och naturalistiska riktningar. P.
företrädes t. ex. av Spinoza.
Pa’nteon (grek. Pa’nteion av grek, pan
= allt och teo’s = gud). Under antiken en
boning för alla gudar. Senare har p.
övergått att beteckna en byggnad, där minnet
el. stoftet av ett lands största andar
bevaras. I Rom och Paris finnas byggnader,
benämnda P. Roms P., ett kupolförsett
rundtempel med kolonnförhall, uppfördes
av Marcus Agrippa 27—25 f. Kr., och
sedan detta brunnit år 110 e. Kr.,
återuppbyggde kejsar Hadrianus det i den form det
ännu huvudsakligen har. Omkr. år 600 blev
P. ett kristet tempel. — Par is’ P. (fransk.
Panthéon) uppfördes efter Soufflots
ritningar 1764—81 och var urspr. ett tempel,
helgat åt den heliga Genoveva. Ar 1791 blev
det nationell gravkyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
