Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oseen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4865
Oskar—Oskarshamns kopparverk, a. b.
4866
Krimkriget slöt han med
Frankrike—England novembertraktaten, som garanterade
Sveriges integritet mot Ryssland. Vid
Parisfreden 1856 utverkade han garanti av
Ryssland mot befästandet av Ålandsöarna.
O:s sista regeringstid gick i
skandinavismens tecken. O. var gift med Josefina,
dotter till Eugéne de Beauharnais, och hade
med henne barnen Karl, Gustav, Oskar,
August och Eugenia. 2. O. II, f. 1829, d.
1907. Den förres son, Karl XV :s broder,
konung 1872—1907. Liksom fadern hade O.
förvärvat sig en omfattande bildning. Hans
militära intressen gällde framförallt
sjövapnet, och han deltog i flera vidsträckta
sjöexpeditioner. O:s regering har på olika
områden präglats av en rik och lugn
utveckling. De frågor, som stått i förgrunden,
ha gällt försvaret. 1892 antogs den nya
härordningen, som införde allm. värnplikt på
90 dagar. Andra frågor ha gällt tullar och
valreformer. Beträffande statsrådets
sammansättning infördes 1876
statsministerämbetet. 1900 inrättades ett
jordbruksdepartement. Sveriges förhållande till Norge
förbättrades i början av O:s regering genom
ståthållarämbetets upphävande. Däremot
vållade frågan om konungens vetorätt mot
stortingets beslut skarpa konflikter och
likaså frågan om norsk
utrikesrepresenta-tion. Ett av O. ej godkänt stortingsbeslut i
denna riktning (1892) om upprättande av
eget norskt konsulatväsen möttes av ett
svenskt förslag om utrikesstyrelsens
ordnande på likställighetens grund med
gemensam utrikesminister, svensk eller
norsk man, men detta biträddes icke
av de norska representanterna i
statsrådet. En ny unionell kris uppkom
1898, då stortinget för tredje gången
mot konungens i denna fråga endast
sus-pensiva veto beslöt unionsmärkets
borttagande ur den norska handelsflaggan. Den
olösta tvisten om konsulatväsendet ledde
1905 till unionens upplösning, då det norska
stortinget (den 18 maj) beslöt, att Norge
skulle upprätta ett eget konsulatväsen. Då
konungen med sin grundlagsenliga rätt
vägrade sanktion åt beslutet, begärde de
norska statsråden avsked, och när
konungen förvägrade dem detta, förklarade
stor
tinget honom avsatt, emedan hans politik
hindrade honom att skaffa sig ett ansvarigt
statsråd. Beslutet delgavs Sverige den 7
juni. Sedan en urtima riksdag förklarat sig
för unionens upplösning, fastslogos villkoren
härför av bägge rikenas befullmäktigade
på ett möte i Karlstad (okt. s. å.). — O.
hade betydande konstnärliga anlag och
framträdde, under författarnamnet Oscar
Fredrik, som diktare, bl. a. med
samlingen Ur svenska flottans minnen (1858).
Han var även en framstående talare. O.
var gift med Sofia av Nassau och hade med
henne sönerna Gustav, Oskar, Karl och
Eugen. — Litt.: Hildebrand-Stavenow:
Sveriges historia till våra dagar. Oscar
Fredrik: Samlade skrifter (7 band 1885—
1902).
Oskar. 1. Församling i Stockholms stad.
26 212 inv. (1932). O:s kyrka är byggd 1897
—1903 efter ritningar av G. Hermansson.
2. Socken i Kalmar län (Södra Möre
härad). 1 010 inv. (1932).
Oskar Fredrik. Församling i Göteborgs
stad. 25 784 inv. (1932).
Oskar-Fredriksborg. Del av Vaxholms
kustfästning belägen på Rindöns ö. udde
ö. om Vaxholm. O. började anläggas 1871.
Oskarsberg. Av svenska kyrkan
underhållen missionsstation i Sydafrikanska
unionen (Natal), grundlagd 1878.
OSKARSHAMNS
STADSVAPEN.
Fältet blått, det övriga
guld.
Oskarshamn. Stad
i ö. Småland och
Kalmar län vid
Dö-derhultsviken samt
vid
Nässjö—Oskarshamns och Ruda—
Oskarshamns
järnvägar, som till
övervägande del är
modernt byggt, har
omkr. 35 fabriker,
företrädesvis
mekaniska verkstäder.
Sjöfarten är ganska betydande. O. blev stad
1856. 8 598 inv. (1932).
Oskarshamns kopparverk, a. b.
Kopparverk i Oskarshamn, grundat 1915,
aktiekapital 1 mill. kr., årstillverkning 4 mill. kr.
år 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
